HELA SNUC HedtllldagiMag och tyshalining I RhUuTvuG-
staden, så är det moder närvarande förbållande ett
:onus, sork måhända faller tyngst på de obemedlade.
Ägaren af ett 3, 4 eller 5 våningars hus i någon af
de mest besökta trakterna, och som gifver ett par
tusende riksdaler 1 hyra, håller icke sällan blott 2
iykta och ett gavska kort stycke gata; hvaremot
ionehafvaren af en obebygd tomt på de aflägsna
malmarna, bvarå afkastningem kanske är några hun-
drade riksdaler, stundom måste underkålla ett par
lyktor och ett eller flera hundrade aelnars gatu-
lärgd, hvars omläggning, då den erfordras, med:ta-
ger en betydlig del af hela ezendomens värde. En
jemna:e fördelning af denna börda skulle vara en
välgerning för hufvudstedens innevånare. Orm man
medger, att underhållet a? stadens gator och de-
ras upplysning är, icke en fördel för husägaren en-
sam, utan en fördel för d-t allmänna, ftföljakteligen
en afgift, som det allmänra bör vidkännas, så föl-
jer äfven deraf, att det allmänna bör betala den,
och att denna skatt, som all annan, bör fördelas
på dem som äga förmåga att bira den, d. v. s. på
förmögenheten. Det syves måhända ej obilligt, att
den träffar husägarne, hvilka sedan kunna hålla sig
skadeslösa af sina hyresmån; men billigt synes va-
ra, att den beräknas efter egendomsvärdet. Om
staden, i mån af detta värde, uppbar en afgift, som
lades i en gemensam kassa, hvarifrån gators
och lyktors uuderhåll bestriddes för hela staden,
så kunde pian och enhet deri erhållas. Lyshåll-
ningen kunde då bli jemnare och bättre, äfvensom
gatornes stenläggning. Om detta gjordes tillett or-
dentligt yrke, om en särskilt arbetskorps dertill
organiserades och ställdes under sakkunniga perso-
ners uppsigt, om denna korps under vintern använ-
des att slå och hugga sten samt besörja lykttänd-
ningen, kunde den hela året vara sysselsatt, och
derigenom skulle man till dessa behot erhålla or-
dentliga ech skickliga arbetare, för någorlunda bil-
ligt pris.
Den fordran, alt gatuläggningen, sådan den här
i flera år blifvit bedrifven, med för dagen eller nå-
gra månader lejda, oordentlisa, odisciplinerade ar-
beare, och stundom på ätta a nio olika ställen på
samma gång, ofta hvarest är dålig grund som ej
får förbättras, och litet eller intet vattenaflopp,
nödtvunget användande af samma odugliga mate-
rialier som förut varit nyttjade, utan någon plan
eller något sammanbang, stundom å ena, stundom
å andra sidan af gatan, än någon liten lagning, än
he! omläggning, mot ett bristfälligt lågt liggande
gatustycke och mera dylikt, skall fullkomligt svara
till ändamålet och cen längre tid äga beståud, in-
nebär en orimlighet.
Den någon gång öfverklagade dyrheten af ifrågava-
rande gatuläggningsarbeten, måste, med förutsättande
af sakkännedom och opartisk beräkning, egentligen
härleda sig från den förmodan, att arbetet saknar
den möjligaste varaktighet, hvilket åter förklaras af
förutnämde orsaker. Afven torde det tillåtas få fä-
sta uppmärksambeten derpå, att till fullkomligt
vinnande af ändamålet fordras 1:0 en ny fullstän-
dig karta öfver ,Stockholmy, 2:0 noggranna afvägnin-
gar af vattenafloppen, samt 3:o anläggningar för
gråstens huggning, ej slagning; ty oberäknadt den
nytta en. tillförlitlig karta is allmänhet medför, kan
svårligen utan en sådan lyshållningen jemnt förde-
las och kontrolleras. Gatornas aflopp är ock nödigt
känna, om de skola kunna riktigt anläggas; ty den
regeln är ovedersäglig, att om en gata eller väg ic-
ke hafver en solid grund, och så tillräckligt vat-
tenaflopp, att den kan hållas torr, dess yta omöj-
ligen i längden kan bibehålla sig jemn,; och om
man vidare betänker vårt klimat, och betraktar
det outtömliga förråd af materialier till denna soits
byggnader, som fiunes uti nära intill staden belig-
na granitberg, så synes det gifvet, att sådan sten,
huggen till vatten-aflopps-rännor eller rännstenar,
och slager i parvalellipipedisk, något kilartad form,
till gatornes läggning, åtminstone på sidorne invid
husen, är den mest passande; så förmedas, att, då
man 1 öfrigt iakttager alla försigtighetsmått, som
grunden af lokalen bjuder, gatorne uti vår hufvud-
stad skola, fastän icke lagde af sand- eller kalksten
som utli en del af Frankrike och Tyskiand, eller mura-
de med klink som i Holland, elier af sammanfogade på
ändastaevde stockar såsom 1 Ryssland, ändock blif-
va svarande till ändamålet, och så varaktiga som
det hårda klimatet medgifver. Billigtvis kan man
icke begära, att våra gator skola vara lika prydli-
ge, och bibehålla sig I:ka lärtge som uti söd:a län-
derra. hvarest vattuledninvcsar. Cisterner och under-