UuUu JR DE PETRA ARR delad. Ett af de många skälen, som der anföras för den vigtiga sysslans återställande, skall vara, att under förra Regeringen en tjeasteman mera fanns nödig vid Biblioteket, sedan fonden lifvit ökad från femhundra till tusen Rdr. Då . fonden nu är tre gånger så stor, 3000 Rdr, så borde måhända, enligt proportions-läran, när för 1000 Rdr behöfdes fyra tjenstemän, för 3000 behötvas tolf? — Icke dess mindre lär dock Stats-Utskottet ha afslagit motionen. . Vi kunna icke neka, att, i vår tanka, StatsUtskottet gjort rätt häruli. Anslaget för biblioteket är visst icke öfverdrifvet, lika liter som tjenstemännens vilkor; men allting är relativt. Om man jemför dessa vilkor med de löneförmåner, som vankas i de Kongl. Statsexpeditionerna, der en tjens!eman vanligen får arbeta 10 a 12 år för 13 Rdr 16 sk. om året, eller blotta ljuspenningarna, så äro bibliotekets tjenstemaän verkligen afundsvärda: jemför man åter göromålen med dem t. ex. i en Hof-Rätt, så måste det medgifvas, att de fordra olika ansträngning, att det för en biidad man är af ett helt annat inresse att några timmar om dagen göra bekaatskap med det nyaste och mest utmärkta, som den civiliserade verlden i vetenskap och konst erbjuder, än att dag ut och dag in på förmiddagen läsa ransakningar och konkurstvister. samt döma deröfver med ansvar för medmenniskors lif och välfärd, eller uppassa vid protekollet, och sedermera i båda fallen rödgas använda en del af den öfriga dagen till målens utarbetninz eller uppsättning. Hvad sjelfva trägenheten af göromålen beträffar, förutsatt nemligen, att bibliotekets tjenstemän dagligen använda lika många timmar å embetsrur:met, som embetsmärnen 1 Horrätten, hvilket nu icke är händelsen, — och med antagande vidare af tjenstemännens antal till 3 ordinarie och en tjenstgörande extra ordinarie, samt att en af dessa, jemte vaktmästaren, uteslutande vore upptagen för att bereda tillgång på böcker och upplysningar åt besökande, så visar det sig, att trenne hafva sin tid öfrig för att rangera och uppteckna smkring 500 inhemska, årligen utkommarde skrifter, större och smärre, jemte högst 400 utländska, eller med antagarde af 300 arbetsdagar, jemt en volym om dagen på personen, hvilket icke bör kunna anses såsom något ansträngande göromål. Skulie det åter vara händelsen, att t. ex. ordinarie biblioiekarien, som har största lönen, i ställt för 3 å 4 shnmar om dagen, endast finnes 5 a 6 tmmar i veckan uppe i biblioteket, så att bans göromål derigenom återfalla på de andra, så bör denna olägenhet likväl icke återfalla på de skaitdragande. Det utgör just bästa beviset, att ingen vice bibliotekarie behöfves, om den ordinarie sköter sin ganska angenäma och beqväma tjenst, som många hundrade skulle vilja emottaga med förbindeis? att derå uppoffra hela sin förmiddag. . För trycknivgen af Riksarkivets gamla dipton har et mouvement (motion) bragtis äå bare inom Presteståndel. Vi förstå kanske ej att skatta den öfvermåltan stora nytta, som gammalt pe csament Jarer äga; men för att döma af den del, som utkommit af Svenskt Diplomatarium, tycka vi, att mycket deri har alldeles intet historiskt värde, — åtminstone irse vi ej hvad virst historien kan hämta af gamla Gåfvoeller Fastebref, hvilka endast upplysa, att någon Fål ellev Per i gerla tiden skänkt det eller det hemmaret till den eller den kyrkan, det eller det klostret. Eu troocn afskrift devaf, förvarad i något allmänt Bibliotek, hade i min tanka varit alldeles tillvicklig för dem, som behöfva rådfråga sjelfva källorna för vär historia — vi andra få i alla fall lita på devas ärlighet; — och om tillgångar funnits eller kuunat anskaffas till någon tryckning deraf, så hade den bort inskränkas till det blott historiskt vigliga; och derföre att den mera välmenande än urskiljande ÅA. Seaton, utan att beräkna sina kanske JA med inbillningens förstoringsglas betraktade tillsängar, bekostade tryckningen af denna första del, var man väl icke förbunden att i semma skala fortsätta den. Emellertid har denna motion, som man säger, tagit skruf. Hela det Högv. Ståndet har kommit i extas, när det fått höra, att en så liger massa af gammalt pergament och munklatin ännu fanns i landet, och gjort den nämda motionärens sak till sin egen. Ståndets extas har till och med smittat det annars af en bevillningssiuka obesmittliga State-Utskottet, och till den grad, att äfven det skall enhälligt täckts föreslå sexhundrade Fdr banko Vill inköpande af ett motsvarande antal er -— Lu O— — —X— ULL Lr.