mer att antagas, så vore det den största inkonse-
qvens, att ej begagna samma system för mynträk-
niagen. Det vore ganska nyttigt, att genom den
nya mynträkningen dermed göra allmogen på för-
hand bekant Hallström, Elfström, D:r Nibelius).
Man gillade Prosten Lyths åsigt, att förändringen bor-
de ske nu eller aldrig. Man behöfde ej frukta, att
allmogen ej skulle kunna lära sig systemet, oaktadt
de troligen länge bibehålla sina gamla benämnin-
gar. På Öland kadade de en 8 sk. bko en balfann-
daler, en 16 sk. bko en 3daler o.s. v. Detta åstadkom
för dem ingen oreda eller förvillelse Ahlqvist).
I Finland hade decimalräkningen i rubel och
kopek ej mött ringaste svårighet, och hade
det nya myntet blifvit afskydt, så hade sådant
skett endast derföre att det var Ryskt (Fran-
zen). Vid vestra kusten räknar allmogen med
samma lätthet Norskt som Svenskt mynt, och då
den kunnat, i stället för daler-räkningen , fin--
na sig vid ett mynt af Rdr, sk. och runstycken,
som medförde en stor svårighet vid reduktionen,
då t. ex. en daler utgör 5 sk, 4 rst., så bör ingen
svårighet uppstå vid antagandet af ett mycket lät-
tare räknesätt. Vår muvarande mynträkning grun-
dar sig på tolftalsräkningen, för bvilken Gustaf III
högt intresserade sig, och till och med åsyftade att
allmänt införa i stället för tiotals-räkningen. Sålun-
da skulle 12 x 12 3 144, svara emot 100, 12 Xx
144 1728, emot 1000, o. ss v. Vi hafva ett
minne af detta försök uti våra 12 rst. på skillingen,
och 4 x 12sk. på Rdr. Kunde tolftals-systemet införas,
så vore dermed möjligen någon förmår vunnen,
men då detta omöjligen låter sig göra, och tiotals-
räkningen brukas öfver hela den civiliserade verl-
den, så är det visserligen ett bevis på en stigande
civilisation, att antaga det samma (Hedren). Doktor
Moren önskade, att, då pluraliteten för det. närva-
rande syntes föga benägen för decimalsystemet, så
borde ståndet yttra, huruvida det ej om några år
borde antagas. Lektor Bergqvist föreslog den än-
åring, att kronan borde antagas till 24 sk. Derige-
rom blefve ganska lätt att genom multiplikation
eiler division med 2 eller 3 förvandla kronorna till
Riksdalrar Rgd eller B:ko och tvertom.
Betänkandet återremitterades, med alla de anmärk-
ningar, som blifvit gjorde till nedsättande af det
naturliga och medfödda 2 gånger 5, som na-
turen gifvit hvarje menniska på händerna.
Derpå föredrogs Banko-Utskottets betänkande N:o
8, hvaruti Utskottet föreslår bankoluckans öppnan-
de till utvexling den I nästkommande Juli. — D:r
fHeurlin yttrade, att ej någon viss dag borde ut-
sättas för vexlingens början, utan att dena borde
ske genast efter sedan Ständerna fattat sitt beslut
och svar hunnit gifvas å den underdåniga Skrifvels
sen derom till H. Maj:t. Prosten Lyth ogillade ut-
vexlingsgrunden till 129 sk. Hvarje skuldsatt man i
landet .skulle derigenom förlora 6 procent. Dom-
prosten Liedman uppläste ett lånet anförande, hvar-
uti han biföll betänkandet. Prosten P. G. Svede-
Zius fruktade för realisationens garantier, och trod-
de, att den ej kunde äga bestånd, så långe en mängd
införskrifna öfverflödsart uklar tryckte haodelsvågen.
Nationen borde försaka lyxartikla: ne och förbud
göras emot the, kaffe, socker, m. m. Han anförde
Nor damerikanarnes exempel, som afsade sig the, då
thetaxan blifvit dem alltför tryckande. I samma a anda
talade Prosten Odman. Han yrkade hög tull på
importarlikiarne, och fann dessutom tidpunkten
för realisat:on ej ännu vara inne. Biskop Thysc-
lus anmärkte, att betänkandet ej rörer utvexlings-
grunden. — Diskussionen hade deruti öfverskridit
gränsen. Här vore blott fråga om tiden; han in-
stämde för öfrigt med Dom prosten Heurlin. Pro-
fessor Agardh anmärkte, att det ej gick an att
dagtinga om myntvexlingen , och gillade be-
tänkandet. Komminister Dahlgren ansåg ut-
vexlingen ganska väl kunna ske d. ri Juli. Den
borde börja uoder Riks. Ständers egna ögon. Här-
ul: instämde Siatsrädet Poppius. För betänkandet
talade dessutom Biskop Hedren och Kyrkoherden ;
Bergvall och med Domprosten fleurlin förenade
Sx Professor Grubbe; hvarpå betänkandet återre- j
mtterades,
JJK