AA a MA A AV handelsstad är detta troligt) och hastigt utveckla en länerörelse på 2 till 3 millioner och således, efter denna nya sedelemission, hela rörelsekapitalet måste återtaga sitt naturliga metalliska värde, så måste kursen få tendens att stiga och silfverutskeppning äga rum. Under ett sågant förhållande är det min tanka, att Stats-Banken bör steg för steg draga sig tillbaka 1 samma mån, som de nya föreningarna bildas, helst detta för landet medför icke en minskad lånetillgång, endast en flyttning, ehuru måhända på nya kreditbruk. — Utskottets motsatta åsigt skall tvinga Banko-Styrelsen att tillgripa andre utvägar, troligen upplåning emot obligationer. — Dels anser jag, att de medel, Styrelsen äger i sina händer, böra sparsamt begagnas, dels att betydliga upplåningar från Bankens sida rycka de enskilte kapitalen ur sina naturliga sjeltvalda riktningaf, och att statens utminulering är sällan nog rattvis för att kunna lifva våra näringar, dels anser jag tiden vara Inne att åtminstone erkänna principen, att pennvingerörelsen bör till orterne fördelas, och ej allt mera koucentreras, och slutligen fruktar jag, att, orm enskilta föreningar lyckligt utbildas, nya Ständer kunna återfinna Banken temligen skuldsatt, och detta endast derföre, att den måst tvinga sig qvar uti en onaturlig och efter tillgångarne för stor lånerörelse. De utaf Utskottet föreslagne Kas:akreditiven öfensstämma icke i min tanka med principerna för en god Bankrörelse. Meniogen med Kassakreditiv är aldrig att bereda kreditivtagaren räntevinst, endast att bespara honom ränteförlust. De dragna assigsationerua böra således erhålla en form, som hindrar dem att blifva löpande i landet såsom mynt; de böra således helst vara handskrifne, eller erhålla form af vanligt vexelbref, eller också utgifvas på minst 200 Riksdalers valörer, — ty en graverad assignation på 100 R:dr, utgifven i aflägsnare landsort, kan länge hålla sig i omlopp. Äfven ifrån en annan åsigt måste jag ogilla den nu föreslagna lånerörelsen. De ifrågavarande kreditiven skola snart öfvergä tll en sorts stora stående lån, då kreditivtagaren vid året början lyfter hela sin summa åa 53 procent, utan att derå under årets lopp göra någon afbetalning, så vida icke styrelsen ålägger honom qvartalsinsatser. Hvar och en inser, att detta ej är denna rörelses natur, och en bank, som på sådane vilkor beviljat stora kreditiv, måste hållas i en oviss ställning om sin blifvande sedelmassa och sin metalliska fond. Jag hade äfven tiott, att billigheten fordrade, att en nybörjad utlåning borde ske efter renare grundsatser, och de dertill anslagne fonder hållas rörlige, för att i första rummet kunna indragas och användas till Bankens behof, innan den redan privilegierade lånerörelsen anlitas. Kreditivtagaren bör derföre underkastas icke allenast kreditivbrefvets , utan jemväl de redan lyftade summornas uppsägning, till inbetalning efter en tid lämpad efter beloppet. Vid stadgandet, att Riksgäldskontoret skulle äga rättighet till 1 millions kreditiv, hade jag önskat det tillägg, att, Om någon låneindragning möjligtvis skulle kunna ifrågakomma, borde sådan indragning verkställas i första rummet af den försträekning, som på denna räkning blifvit staten lemnad. — Jag anser, att om en uppoffring bör göras, densamma bör drabba statens allmänna verk, det vill säga, hela nationen, hellre än enskilta lånberättigade personer. m——— ———— f Hvarje bank, som med silfver inlöser sina förbindelser, måste äga fri dispositionsrätt öfver sina tillgångar, och Banko-Utskottet har således i min tanka uti sitt betänkande utgått ifrån rena grundsatser. Äfven jag har biträdt dess majoritet, emedanjprinciperna för Bankregleringen, såsom sådan, öfverenstämma med mina och emedan allmänna opinionen ej synes affordra Banko-Utskottet någon pröfning af följderna afi1830 års beslut. Det tillhör Rikets Ständer att bedöma de föreslagna åtgärdernas inflytande på landets förhållarden, och att förekomma dess möjliga vådor, men jag tror mig uppfylla en pligt både såsom Utskottsledamot och representant, då jag begagnar min i grundlagen bevarade reservationsrätt, för att yppa mina betänkligheter och angifva de för landet skadliga följder, som jag tror mig förutse, om Utskollets förslag skulle oberoende af andra åtgärder vinna bifall. Utskottets beslut, att i ett särskilt Så kalladtlnrinveinhatanti mo I snnefatta Alla da vn tt