.puakt. Regeringen jemte Ständerna bade ju ovill-
korligen rättighet: att disponera statsanslagen. —
Pioswen Lindahl förklarade i anledning af hvad
Prosten Mittaz yttrat, att han vid frågan om
alt taga från den rika för att gifva den fattige
ej afsett något våldsamt tagande, utan ett sådant
som stöder sig på rätts- och billighetsgrutsder, och
som understalles Kongl. Maj:ts nådiga profning. —
Biskop af mWingård ansåg frågan ej vara af privi-
legiimatur; den rörde biott en translokation af dessa
domkyrkotunor. Om Rikets Ständer ingå till Kongl.
Maj:t med en underdånig anhållan derom, så blefve
följden deraf toligen n nudersökning rörande de
recip: oka anspråken. — Fältprosen Edvall fann
den ifrågavarande öfverflyttningen erundad på bil-
lighet och rättvisa, äfvensom öfverenstämmande med
hvad som blifvit förordnadt för andra suft. Man
hade anfört att Upsala Domkyrka kunde ej nodva-
ra denna inkomst. Då hela kristna verlden var
katolsk, upptogs för S:. Petri kyrka i Rom St. Pe-
tri penning. Tokomserne för detta tempel hafva
sedan betydligt minska!s, men kyrkan står der an-
vu fika vördnadsbjudande och praktiöll som under
den goda tiden. Dett: kommer deraf. att då in-
komsterna reduceras till det belopp. att man kan
bättre öfverräkna dem, börjar man törka på deras
bättre användande. Forntiden reglvrade ojemnt,
närvaravde tid syftar till en jemnare fördel-
ine. — Sedan Biskop Fhyselius på anförde hiso-
viska och billighetsgrunder afstyrkste bifall, åter-
remitterades betänkandet. :
Ponde-Ståndets Plenum den 24 April.
Vid öredragning af Stats-Utskortets Utlåtande
(N:o 35) i anledning ef Kongl Mais nidiga prio
pos. om lindring i vilkeren för bessgnardet af BR.
I:s till Borås stad anstagne lånconderstöd, fram-
ställde And. Danielsson tull Stånders behjer ande
de olvckor. som Öfvergest: staden, och det deraf
ippkomna behof, oaktadt all den idoghet, för hvil-
ker Boråsboarne gjort sig kända. Sjell födditrak-
ten och vittne till den bärjande vådela, hvaraf sta-
den 2ne gånger varit hemsökt, ägde än en noz-
grann kännsdom om invånarves beiäge het och deras
stora behof af den begärda täntened-ätningen, hvil-
ket allt talaren liffiat skildrade, Feurlin deremot
protesterade mot antagande af Utsåotiets betänkande
i hela dess vidds trodde att Borås ivungent blelve
i tillfälle att gälda sitt på goda vilsor erhållna kun,
och ansåg dessutom som en oeftergitlus pet att
söka en gång få slut på det ill stora för-
lust länge nog följda låneg-afskiifning -sytemet, Ges
nom dylika afskrifvivgs- mesyrer, sLvdv anspråken
på ova lånevunderstöd finua ec säker uppmuntran.
Kunde hvarken gilla Utskottets tilstyrkar, ott
10.060 Rdr å kapitalet måtte efterskansas, ej cler
räntan Hedsättas äå de 15,060 Rdr tll 3 proc. då
ruiksgäldskontoret sjelf miste upplina mot 35 proe.
Det eoda, han trodde bara medgil:as, vore, att
afbetalningarse minskades från 10 il 5 procent
årligen å primitiva kapitalet, och av betalningsti-
den sålunda förlänges. Yrkade återr: miss.
Per Nilsson från Skåne, And. Jansson från Unp-
sala Län delade lika tanka med Hearko. Likale-
des Erik Persson från Gefleborgs och Feter Jön-
son från Jönköpings Län, hvarvid den sistnämde
gjorde ståndet uppmärksamt på den förmån, Borås
iger, alt kring landet utsända hundradetals handels-
drängar, samt jemförde nämde stad med Norrkö-
- tf eldsvåda hem-
(4
1
2
2:
ping, som äfven 2 gånger varit :
sökt, men ej erhållit bjelp. Samma var förhållan-
det med Jönköping för flere år sedan.
Sekreteraren upplyste, att Norrköping sid första
branden fått lån, vid den senare rättighet att af
Riksgäldskontoret ett sådant upptaga mot enahanda
vilkor, som Borås, ehurn Norrköping j begagrat
denna rättighet, Strindlund ansåg Utskottet med
välta hafva tillstyrkt afskrifniog ar de 10,0600 Rår
som blifvit anslagne till utförande af stadens nya
planonläg gning samt tomt- och gatu-reglering. hvilka
atgärder tj berott af Bergerskapet sjeltve, utan blif-
vit efter vederbörlig befallning vidtagne. Men
räntenedsättning vore vådlig för Riksgäldskonto-
rets kredit, då det sjelf mot 5 proc. måste upplå-
na medel. Norrköping hade ej erhållit redsättning
; vänta för lånebidraget, oaktadt lika bevekande