Article Image
.puakt. Regeringen jemte Ständerna bade ju ovillkorligen rättighet: att disponera statsanslagen. — Pioswen Lindahl förklarade i anledning af hvad Prosten Mittaz yttrat, att han vid frågan om alt taga från den rika för att gifva den fattige ej afsett något våldsamt tagande, utan ett sådant som stöder sig på rättsoch billighetsgrutsder, och som understalles Kongl. Maj:ts nådiga profning. — Biskop af mWingård ansåg frågan ej vara af privilegiimatur; den rörde biott en translokation af dessa domkyrkotunor. Om Rikets Ständer ingå till Kongl. Maj:t med en underdånig anhållan derom, så blefve följden deraf toligen n nudersökning rörande de recip: oka anspråken. — Fältprosen Edvall fann den ifrågavarande öfverflyttningen erundad på billighet och rättvisa, äfvensom öfverenstämmande med hvad som blifvit förordnadt för andra suft. Man hade anfört att Upsala Domkyrka kunde ej nodvara denna inkomst. Då hela kristna verlden var katolsk, upptogs för S:. Petri kyrka i Rom St. Petri penning. Tokomserne för detta tempel hafva sedan betydligt minska!s, men kyrkan står der anvu fika vördnadsbjudande och praktiöll som under den goda tiden. Dett: kommer deraf. att då inkomsterna reduceras till det belopp. att man kan bättre öfverräkna dem, börjar man törka på deras bättre användande. Forntiden reglvrade ojemnt, närvaravde tid syftar till en jemnare fördeline. — Sedan Biskop Fhyselius på anförde hisoviska och billighetsgrunder afstyrkste bifall, återremitterades betänkandet. : Ponde-Ståndets Plenum den 24 April. Vid öredragning af Stats-Utskortets Utlåtande (N:o 35) i anledning ef Kongl Mais nidiga prio pos. om lindring i vilkeren för bessgnardet af BR. I:s till Borås stad anstagne lånconderstöd, framställde And. Danielsson tull Stånders behjer ande de olvckor. som Öfvergest: staden, och det deraf ippkomna behof, oaktadt all den idoghet, för hvilker Boråsboarne gjort sig kända. Sjell födditrakten och vittne till den bärjande vådela, hvaraf staden 2ne gånger varit hemsökt, ägde än en nozgrann kännsdom om invånarves beiäge het och deras stora behof af den begärda täntened-ätningen, hvilket allt talaren liffiat skildrade, Feurlin deremot protesterade mot antagande af Utsåotiets betänkande i hela dess vidds trodde att Borås ivungent blelve i tillfälle att gälda sitt på goda vilsor erhållna kun, och ansåg dessutom som en oeftergitlus pet att söka en gång få slut på det ill stora förlust länge nog följda låneg-afskiifning -sytemet, Ges nom dylika afskrifvivgsmesyrer, sLvdv anspråken på ova lånevunderstöd finua ec säker uppmuntran. Kunde hvarken gilla Utskottets tilstyrkar, ott 10.060 Rdr å kapitalet måtte efterskansas, ej cler räntan Hedsättas äå de 15,060 Rdr tll 3 proc. då ruiksgäldskontoret sjelf miste upplina mot 35 proe. Det eoda, han trodde bara medgil:as, vore, att afbetalningarse minskades från 10 il 5 procent årligen å primitiva kapitalet, och av betalningstiden sålunda förlänges. Yrkade återr: miss. Per Nilsson från Skåne, And. Jansson från Unpsala Län delade lika tanka med Hearko. Likaledes Erik Persson från Gefleborgs och Feter Jönson från Jönköpings Län, hvarvid den sistnämde gjorde ståndet uppmärksamt på den förmån, Borås iger, alt kring landet utsända hundradetals handelsdrängar, samt jemförde nämde stad med Norrkötf eldsvåda hem(4 1 2 2: ping, som äfven 2 gånger varit : sökt, men ej erhållit bjelp. Samma var förhållandet med Jönköping för flere år sedan. Sekreteraren upplyste, att Norrköping sid första branden fått lån, vid den senare rättighet att af Riksgäldskontoret ett sådant upptaga mot enahanda vilkor, som Borås, ehurn Norrköping j begagrat denna rättighet, Strindlund ansåg Utskottet med välta hafva tillstyrkt afskrifniog ar de 10,0600 Rår som blifvit anslagne till utförande af stadens nya planonläg gning samt tomtoch gatu-reglering. hvilka atgärder tj berott af Bergerskapet sjeltve, utan blifvit efter vederbörlig befallning vidtagne. Men räntenedsättning vore vådlig för Riksgäldskontorets kredit, då det sjelf mot 5 proc. måste upplåna medel. Norrköping hade ej erhållit redsättning ; vänta för lånebidraget, oaktadt lika bevekande

1 maj 1834, sida 3

Thumbnail