t
got nytt landtullsystem kunde ej derigenom upp-
komma, då redan bevakning funnes vid alla ingån-
garne: till Stockholm. Samma hinder mötte den som
införde andra varor. Afgiften drabbade ej producen-
ten, hvilken blott förskjöt afgiften, den han sedan
återtog af konsumenten. — Prosten Ohrnberg fortsat-
te diskursen med Lifmedikus Ekström om Stockholms
förmåner i afseende på Riksdagarne. För Lifme-
dikus Ekström vore det möjligen ett annat förhållan-
de, men hvad de öfrige Stockholms invånare beträffar
kunde han ej frångå hvad han nyss yttrat. — Pro-
sten P. P. Svedrelius sade sig ej hafva något emot
nykterhetens befordrande inom Stockbolm, så framt
det ej skedde på förhatliga vägar. Han bade ej
ävpr funnit Utskottets hufvudsakliga skäl, farhågan
för landttullsystemets införande, af någon talare ve-
derlagdt. — Kyrkoherden Bergvall fann 1 motsats
med Prosten Ohrnberg ej något ondt deruti, att
hufvudstaden tilltoz i välmåga, förkofran och nyk-
terhet. Är hufvudet friskt, så hafva afven de öf-
rige lemmarve af Statskroppen förmån deraf. Dom-
prosten Heurlin deltog, ehuru 1 största korthet,
uti Prosten Öhrnbergs åsigt af diskussionens
ämne. Han trodde äfven att Stockholm hade för-
del af Biisdagarne. — Prosten RBRosen ozxillade
motionen. De: vore fråga om att lägga em ny
skatt på jordbruket, som redan är nog hårdt
beskattadt. Producenten vore den som finge er-
lägga afgiften. Vid den stora konkurrensen finge
han taga hvad som bjudes, om han ville sälja
sin vara, och det berodde således ej af horom att
kanna åter:aga sin erlagde accisafgifi. — Lifmedi-
kus Ekström instämde med Domprosten Heurlin
deruti, att accisuppbörden ej borde blifva uppdra-
gen åt några statens embetsmän, samt yrkade der-
jum!e, ait afgiften på rom, arras, im. m. blefve 4
gånger så hög som den på bräcvin. — Prosten
Ohrnbe erg, vidhållande sin förra tanka, ville, i an-
iedving af hvad Kyrkoherden Bergvall yttrat, cj
uppmuntra landsorterog ull något efterdöme af
hufsudstaden, förr än de finge se bättre exempel
till efterföljd. Bektor Bersqvist instämde med
Piosten P. G. Svedelius. Andomålet vore godt,
men medlet vore förhatligt för votionren, som skat-
tade sig lycklig an bafva sluppit Da ie accis- och
tullafgift .— Biskop Franzen anmärkte, att man ej
borde iärga så mycken vigt på far hågan för åler-
införandet af landt-tull Isyst temet, då i alla fall inri-
kes tulibevakning ännu ägde rum icke blott 1 Stock-
holm, utan och i licre andra städer. För öfrigt
;
mente han, att då man för en utländsk varas skull
- .
måste underkasta sis
U
månsa olägenheter vid
rna hafva det lilla besväret
tullfarne, så må man
för de tvenne så vigoti
Och skulle f dessa det ena förlora i samma mån
som det andra vunne, så vore det i alla fall en
stor vinning. Frågan måste genom votering afgö-
ras, hvilken så uuöil att Betänsandet återremitte-
rades med 29 räster emot 23. (Forts. följer).
5
ga andamål motionen åsyftar.
om— —
Uti Er Professor Cederschölds för någon tid se-
dan i Afionbladet införde wimotion rörande Bevill-
ning för karakterer står: — torftiga, idoga och
förmögna. Det bör vara: tarflliga, idoga . Denna
rättelse hade vi ansett öfverflödig, så framt icke
samma motion blifvit med nämde tryckfel om-
tryckt i flera andra tidningar.
rr Rn tr RR nr mn nn nr TA na SR So mat Ara AN vr Vr EN
nn
GP EF AT Rå
