t got nytt landtullsystem kunde ej derigenom uppkomma, då redan bevakning funnes vid alla ingångarne: till Stockholm. Samma hinder mötte den som införde andra varor. Afgiften drabbade ej producenten, hvilken blott förskjöt afgiften, den han sedan återtog af konsumenten. — Prosten Ohrnberg fortsatte diskursen med Lifmedikus Ekström om Stockholms förmåner i afseende på Riksdagarne. För Lifmedikus Ekström vore det möjligen ett annat förhållande, men hvad de öfrige Stockholms invånare beträffar kunde han ej frångå hvad han nyss yttrat. — Prosten P. P. Svedrelius sade sig ej hafva något emot nykterhetens befordrande inom Stockbolm, så framt det ej skedde på förhatliga vägar. Han bade ej ävpr funnit Utskottets hufvudsakliga skäl, farhågan för landttullsystemets införande, af någon talare vederlagdt. — Kyrkoherden Bergvall fann 1 motsats med Prosten Ohrnberg ej något ondt deruti, att hufvudstaden tilltoz i välmåga, förkofran och nykterhet. Är hufvudet friskt, så hafva afven de öfrige lemmarve af Statskroppen förmån deraf. Domprosten Heurlin deltog, ehuru 1 största korthet, uti Prosten Öhrnbergs åsigt af diskussionens ämne. Han trodde äfven att Stockholm hade fördel af Biisdagarne. — Prosten RBRosen ozxillade motionen. De: vore fråga om att lägga em ny skatt på jordbruket, som redan är nog hårdt beskattadt. Producenten vore den som finge erlägga afgiften. Vid den stora konkurrensen finge han taga hvad som bjudes, om han ville sälja sin vara, och det berodde således ej af horom att kanna åter:aga sin erlagde accisafgifi. — Lifmedikus Ekström instämde med Domprosten Heurlin deruti, att accisuppbörden ej borde blifva uppdragen åt några statens embetsmän, samt yrkade derjum!e, ait afgiften på rom, arras, im. m. blefve 4 gånger så hög som den på bräcvin. — Prosten Ohrnbe erg, vidhållande sin förra tanka, ville, i aniedving af hvad Kyrkoherden Bergvall yttrat, cj uppmuntra landsorterog ull något efterdöme af hufsudstaden, förr än de finge se bättre exempel till efterföljd. Bektor Bersqvist instämde med Piosten P. G. Svedelius. Andomålet vore godt, men medlet vore förhatligt för votionren, som skattade sig lycklig an bafva sluppit Da ie accisoch tullafgift .— Biskop Franzen anmärkte, att man ej borde iärga så mycken vigt på far hågan för ålerinförandet af landt-tull Isyst temet, då i alla fall inrikes tulibevakning ännu ägde rum icke blott 1 Stockholm, utan och i licre andra städer. För öfrigt ; mente han, att då man för en utländsk varas skull . måste underkasta sis U månsa olägenheter vid rna hafva det lilla besväret tullfarne, så må man för de tvenne så vigoti Och skulle f dessa det ena förlora i samma mån som det andra vunne, så vore det i alla fall en stor vinning. Frågan måste genom votering afgöras, hvilken så uuöil att Betänsandet återremitterades med 29 räster emot 23. (Forts. följer). 5 ga andamål motionen åsyftar. om— — Uti Er Professor Cederschölds för någon tid sedan i Afionbladet införde wimotion rörande Bevillning för karakterer står: — torftiga, idoga och förmögna. Det bör vara: tarflliga, idoga . Denna rättelse hade vi ansett öfverflödig, så framt icke samma motion blifvit med nämde tryckfel omtryckt i flera andra tidningar. rr Rn tr RR nr mn nn nr TA na SR So mat Ara AN vr Vr EN nn GP EF AT Rå