skadilict, savida qvanltteten vore så stor, all nagra for-
delar devigenom kunde vinnas. — Kyrkoherden Pe-
tersson fann öfvervigten af grunderna ii2ga på reser-
vanternas sida, hvarföre han yrkade återremiss. Re-
dan nu existerar en anteckning öfver allt hvad som
införes till hufvudstaden. En anteckoing till accis
vore ej binderligare för den trvafikeraude, ön den
som uu redan sker. För det goda andamålet vore
afgiften högst nödig. Bristen på ett na tonalmiserm
vore en förödmjukelse för nationen. biskop IVallin
rkade äfven återremiss. Om äfv denna accis
skulle befordra landttallens återställande, så vore
sådant ej skadligt. De som handla med bränvin
kunde nog tåla vid sådant. — Professor Grenand:r
förklara ade sig inom Utskottet hafva hört till mino-
riteten och förenade sig; med Dimedikus fkström.
Afven han visade att det mecliza ioflytandet al
accisen cj ensamt drabbade dem som bodde närmast
omkring Stockholm. Om äfven landtiullarne åter
kommo att upprättas, ä skulle de ej få den för-
hatlios egenskap. som då ce förut existera-
de. Yrkade återremiss. — Prosten Svedelius för-
enade sig med Prosten Grevitiius. Han hea-
de ej ännu hört någon vederläggning af det huf-
vudsakliga skäl, som föranledt uvsottet att af-
slå motionen, vemligen alt dertil skn
hafva till följd landttullarnes äter npprätrande. Be
viljades accis på bränvin 1 Stockhelm, skule
snart blifva fråga derom i de öfrive Städerne, först
på bränvin, sedan på andra varer, och så mycket
bränvioet blef dyrare, kunde Steesholms brunnar an-
vändas, så att priset kunde jemias narare till sänk-
ning än till åsyftad förhöj joir ng. — Prosten Ornberg
hade tyckt sig finna, at! för rveservanternes
tanka ej varit nog giltig sa. Han fana ej vågot skäl
att på de trafikerades bekostnad bevilja något spe-
erelt för Stockholms sad. Dit st ömmade välsig-
nelser från alla orter, synnerhet under Niksdagar-
ne. Vore det fråga om nyckterhetc as befrämjande
så borde man ej bålla ip endast Mi Stockholm.
Aceisuppbörden skulle de sst vom förorsaka producen-
fen manga trakasserier och slägenle eter. — Äviko-
hergen Bergvall: Man hade talat om det förbatli-
sa landttulls-systemet. Han för sia del hvarken
äskade eller hatade detsamma. Det tunde blifva
sanska godt för ett godt ändamål. E: eller fann
han något ondt deri, att andra städer häruti fö!
hufvudstadens exempel. — Biskop af Vingårdinstäm-
de med reservanterne inom Utskottet, och önskade,
såsom ordförande utt en nysterhetsförening uti
rikets andra stad Goteborg, alt, om samma accis-
afgift utsträcktes till de öfrige städerna, en dylik
åtgärd tillvykterhetens befrämjande afven der måtte
vidtagas. — Domprosten Heurlin biföll motionen,
med vilkor, act uppbörden endast användes till byg-
vader inom Stockholm, samt alti uppbördsmännen
ej blefve statens tjenstemän. Han ville bespara in-
dragningsstaten, att, då Rikets Ständer vid en kom- .
mande Riksdag beslöto upphörandet af bränvinsac-
1)
ie
AUT
23
-
2e
de
(Te
på
cisen, få dessa på sig uppförde. — Prosten Lyth
förenade sig med Lifmedikus Fkström. Lifmedi-
kus FAström besvarade Prosten örnbergs inkast.
Enligt denna borde Stockholm sjelf besörja bibehål-
landet af broar och slussar; detta kunde vara rätt
hvad broarne beträtfar. Slussarna deremot tillhör-
de staten att underhålla. Utiingen annan stad finnes
slussar, utom i Söderköping, och dessa äro upp-
byggde på statens bekostvad. Hvad välsignelsen
heträffade, som strömmade till Stockholm under
Biksdagarne, så försäkrade han att högst få Stock-
bolmsboar bade af Piksdagarnes förmån, de fleste
såg0 med samma nöje Riksd lagsmännen resa sin väg
som komma. — Prosten Fedvall hade inom Utskot-
tet tillhört majoriteten. Han bade afstyrkt molio-
ren emedan han funnit den ofullstind:g. Obestämdt
var det, buru förhållas skulle med medlen, och hu-
ru uppbörden skulle verkställas. Man hade deri
glömt andra spirituosa, hvilka likasaväl som brän-
vin borde beligsas med accis. Inkomsten skulle
dessutom hiifva otillräcklig för sitt ändamål. Man
hade snarare bort yrka att en skil bort erläög-
gas för hvarje sup. — Proste n Mittag anförde och
vederlade de omunder på! hbilka mav velat stödja afslag
äå motionen. Det vore c j nugoi ondt deruti att man kom
in på en ny beskattninesvär. Haa hade redan förut
anmärkt alt han ansåg den indirekta beskattningen
: I i to vO eller skadli
ave än en.
hufvudstads
oe
sara
saledes del
: Liatt
vore blott