75 har influtit en artikel angående Br. änvinsbränningen och dess inflytande på Landthusi Sållningen, hvilken, enligt hvad deruti tillkännagifves, : Äfven har till föremål att fästa Rikets församlade R epresentanters uppmärksamhet på ämnet; men då a rtiklen, jemte. förtjensten af flera sannfärdiga upplysningar ien så mycket omtvistad fråga, äfven i ett och annat afseende afviker från sanna förhållandet och den erfarenhet angående bränvinsbränningens ny tta, så för landthushillaren i inindre skala, som för den hvilken förmedelst brännvings inställande uncer några månader vill anses hafva förlorat en fördel: circa 1300 kannor bränvin samt 8500 kannor mjölk.Hade Insändaren, såsom i början skriften antyder, fortsatt en opartisk framstå lning i ämnet, hade man särdeles, vid detta tillfälle, härför vetat hålla honom räkning; men då uppstallningen så uppenbart afser tillintetgörande af de smärre Brännerierne. för att på dessas, eller som är detsamma, den m:indie jordbrukande klassens bekostnad, vid en eller annan större jordegerdom upprätta en outtömlig bränvinsfabrik, är det tid fåta Hr Ios. veta, att det icke er guld allt som glimmar och alt vackra fraser och tirader om åkerbrukets uppbjelpande och understöd förlora sitt värde, då egennyttans och ensidighetens afsigter deri upptäckas. Insändaren har sökt utveckla branvinsbränningens nytta endast vid den större hushållningen, der bränsletiligång icke saknas, samt att de små husbehofsbrännenerne lägga — första och värsta grunden för fylleriet. ITförsta afseendet är moisagelsen i sjelfva satsen gifven och påtaglig för den minst sakkunnige; äfven kan hvar och en, som endast äger sundt förnuft, finna, alt om fördel upkommmer för åkerbruket i stort genom bränning, detsamma i lika mån måste intraffa för smärre jordbrukare; ty drankens nytta oc :h fördelen af egen tillverkning utaf en dryck, den Insändaren visligen icke fördömer, är för den större och mindre jordägaren densamma, fastän brännandet naturligtvis för den större skall medföra ea större vinst; dock vare vi fjerran ifrån den tid, då endast en sådan skall grundlägga våra handlingar, då allt skall upoffras för att rikta den mäktiga individen, af hvilken den fattigare klassen sedermera skulle nödgas med sin sista skärf begära det nödvändiga. Ehuru jag deremot hade grundade skäl att framställa emot de större Brännerierne, särdeles de pistoriske, hvilken inrättning jag icke vill betvifla begagnas på den af Insändaren beskrifne egeodom, villjag dock desto mindre dervid nu uppehålla mig, som en dylik framställning i denna ordning icke kommer på sitt rätta ställe och min afsigt icke är att anfalla någon annan, utan endast söka försvara den lägre jordbrukarens beligaste rätt: den nemligen att icke totalt under!ryckas, och hvilken rätt af mig kännes så mycket hifligare i den befaltning jag 1 följd af min orts för troende nu innehar; men jag Lan icke lemna utan all uppmärksamhet det verkligen smädande uti Insända:ens uppgift, att de små bhusbehofsbrännerierne lägga första och värsta grunden för fylleriet. Sjelf bränner jag med en 30 kannors panna på 77; mital, och representant från det vidsträcktaste härad i Skåne, der husbehbofsbränningen ganska mycket idkas, har jag lika mycket, som någon annan, haft tillfälle taga kännedom om förhållandet, samt får till följd deraf högtidligt förklara, alt uppgiften är falsk och oriktig, samt att hvarken jag eller någon af mine hemmavarande Kommittenter, eller, som jag är öfvertygad, någon inom vårt Stånd kan anse sig hafva förtjent en så sårande beskyllning, för hvilken man alltså nödgas förklara Insändaren sitt missnöje. Visserligen hör man allmän klagan öfver fylleriets tilltagande; jag tror det likväl icke vara så; men till ordningen för dagen hörer att se spöken der de icke finnas, och att till hvarjehanda förbättringar kalkulera och upprätta förslag, hvilkas utgång ofta är tvetydig. Mig synes, 1 afseende på fyller iets tilltagande, om detta är verkligt, de större Brännerierne icke för de smärre äga företräde; men att deremot sådant lämpligast hämmas genom indragen krogrörelse och tillfälle till arbetsförtjenst m. m. dylikt; hvarom lik väl vår visa Regering otvifvelaktigt på lämpligaste sätt förordnar, utan Insändarens eller min mellankomst. Skulle Hr Insändaren anse sig föranlåten fortgå med ämnet, är jag beredd dertili återkomma. Stockholm den 10 April 1834. Riksdagsfullmäktig, från norra delen af Skåne, (RSTOTNESSBADINE NET IT FEN ODASENT IAN SEE TS ENTITET TTR AIRLINE mm Öl MM