75 har influtit en artikel angående Br. änvinsbrän-
ningen och dess inflytande på Landthusi Sållningen,
hvilken, enligt hvad deruti tillkännagifves, : Äfven har
till föremål att fästa Rikets församlade R epresen-
tanters uppmärksamhet på ämnet; men då a rtiklen,
jemte. förtjensten af flera sannfärdiga upplysningar
ien så mycket omtvistad fråga, äfven i ett och
annat afseende afviker från sanna förhållandet och
den erfarenhet angående bränvinsbränningens ny tta,
så för landthushillaren i inindre skala, som för
den hvilken förmedelst brännvings inställande uncer
några månader vill anses hafva förlorat en fördel:
circa 1300 kannor bränvin samt 8500 kannor mjölk.-
Hade Insändaren, såsom i början skriften antyder,
fortsatt en opartisk framstå lning i ämnet, hade
man särdeles, vid detta tillfälle, härför vetat hålla
honom räkning; men då uppstallningen så uppen-
bart afser tillintetgörande af de smärre Brännerier-
ne. för att på dessas, eller som är detsamma, den
m:indie jordbrukande klassens bekostnad, vid en el-
ler annan större jordegerdom upprätta en out-
tömlig bränvinsfabrik, är det tid fåta Hr Ios. ve-
ta, att det icke er guld allt som glimmar och alt
vackra fraser och tirader om åkerbrukets upp-
bjelpande och understöd förlora sitt värde, då egen-
nyttans och ensidighetens afsigter deri upptäckas.
Insändaren har sökt utveckla branvinsbrän-
ningens nytta endast vid den större hushållningen,
der bränsletiligång icke saknas, samt att de små
husbehofsbrännenerne lägga — första och värsta
grunden för fylleriet. ITförsta afseendet är moisagel-
sen i sjelfva satsen gifven och påtaglig för den
minst sakkunnige; äfven kan hvar och en, som
endast äger sundt förnuft, finna, alt om fördel up-
kommmer för åkerbruket i stort genom bränning,
detsamma i lika mån måste intraffa för smärre
jordbrukare; ty drankens nytta oc :h fördelen af e-
gen tillverkning utaf en dryck, den Insändaren vis-
ligen icke fördömer, är för den större och mindre
jordägaren densamma, fastän brännandet naturligtvis
för den större skall medföra ea större vinst; dock
vare vi fjerran ifrån den tid, då endast en sådan
skall grundlägga våra handlingar, då allt skall up-
offras för att rikta den mäktiga individen, af hvil-
ken den fattigare klassen sedermera skulle nödgas
med sin sista skärf begära det nödvändiga.
Ehuru jag deremot hade grundade skäl att fram-
ställa emot de större Brännerierne, särdeles de pi-
storiske, hvilken inrättning jag icke vill betvifla
begagnas på den af Insändaren beskrifne egeodom,
villjag dock desto mindre dervid nu uppehålla mig,
som en dylik framställning i denna ordning icke
kommer på sitt rätta ställe och min afsigt icke är
att anfalla någon annan, utan endast söka försvara den
lägre jordbrukarens beligaste rätt: den nemligen att
icke totalt under!ryckas, och hvilken rätt af mig kännes
så mycket hifligare i den befaltning jag 1 följd af min
orts för troende nu innehar; men jag Lan icke lemna
utan all uppmärksamhet det verkligen smädande
uti Insända:ens uppgift, att de små bhusbehofsbrän-
nerierne lägga första och värsta grunden för fylle-
riet. Sjelf bränner jag med en 30 kannors panna
på 77; mital, och representant från det vidsträckta-
ste härad i Skåne, der husbehbofsbränningen ganska
mycket idkas, har jag lika mycket, som någon an-
nan, haft tillfälle taga kännedom om förhållandet,
samt får till följd deraf högtidligt förklara, alt upp-
giften är falsk och oriktig, samt att hvarken jag el-
ler någon af mine hemmavarande Kommittenter,
eller, som jag är öfvertygad, någon inom vårt Stånd
kan anse sig hafva förtjent en så sårande beskyll-
ning, för hvilken man alltså nödgas förklara Insän-
daren sitt missnöje. Visserligen hör man allmän
klagan öfver fylleriets tilltagande; jag tror det lik-
väl icke vara så; men till ordningen för dagen hö-
rer att se spöken der de icke finnas, och att
till hvarjehanda förbättringar kalkulera och upp-
rätta förslag, hvilkas utgång ofta är tvetydig. Mig
synes, 1 afseende på fyller iets tilltagande, om detta
är verkligt, de större Brännerierne icke för de smär-
re äga företräde; men att deremot sådant lämpli-
gast hämmas genom indragen krogrörelse och till-
fälle till arbetsförtjenst m. m. dylikt; hvarom lik väl
vår visa Regering otvifvelaktigt på lämpligaste sätt
förordnar, utan Insändarens eller min mellankomst.
Skulle Hr Insändaren anse sig föranlåten fortgå
med ämnet, är jag beredd dertili återkomma. Stock-
holm den 10 April 1834.
Riksdagsfullmäktig,
från norra delen af Skåne,
(RSTOTNESSBADINE NET IT FEN ODASENT IAN SEE TS ENTITET TTR AIRLINE
mm Öl MM