I 25. 4 mon. ligget nemligen Hof-Kansleren 4 meddela bevis sm rätliga. eh a Utgifva, dagblad meriodisk skrift, till kvar pv Er SOMGE NES eller Kosta r OR till anmäler 48 vida sökanden 5! för K.sligt broil blifvit dömd. eller förklarad ovärdig föra andras talan. Men enl. et indragningsmakten kas? Jikväl sös kande förmenas at. Pågonsin utgifva periodist skrift, oaktadt ban tilläfver tYS aldrig: ens varit vid domstt tillta!ad. stol för något slags bro v stridande mot Svenska 5:0 Indragningsmakten a. folkets iynne. Svenskens karakter är nemtligen frisinnig, samt utmärkt genom aktning för lag, och afsky för allt slags godtycke. Hvarje tidnings indragning måste der före kränka den oförderfvade Svenskens rättskänsla. Och måtte derföre denna .nakt icke så länge få fortfara, att nationallynnet kan hinna förderfvas, genom vanan att se godtyckets härjningar! 6:o Hvarje utöfning af Indragningsmakten ger allmänheten anledning till oro och för Regeringen menliga betraktelser. Ett tidniogsblad, som ådragit sig Indragningsmaktens förföljelse, blir genast med ökad begärlighet eftersökt, och med grundlighet studeradt. Öfver anledningen till indragnmingen anställas betraktelser och gissningar, tilläfventyrs med den kränkande uttydning, att indragningen endast varit en följd af Regeringens svaghet och farhåga för sanningen: betraktelser, som nödvändigt mäste verka till minskning af den aktning och det förtroende, som bör utgöra grunden för Regeringens inre och yttre styrka. 7:0 Indragningmakten är vida vanmäktigare än domaremakten att hindra spridandet af farliga skrifter. Indragningsmakten kan nemligen bott hindra fortsältningen af ett dagblad eller perodisk skrift: men icke hindra spridandet af sjelfva det förhatade bladet eller häftet. Vid åtal inför domstol seqvestre—ras deremot genast hela upplagan, och förstöres slutligen alldeles, om skriften blir förklarad brott— slig. — Och . . S:o Den tid är redan längesedan tilländalupens för hvilken indragningsmakten af styrelser begärdes, och af Riksens Ständer beviljades. År 1812 den 26 Juni tillkännagaf neml. då varande Hof-Kansteren till R. o. A:s protokoil, att åtgärder endast vore eh nödhjelp emot den vådliga crisis, som då bereddes i Europa: och att den rättighet, som derigenom lemnades styrande makten, skulle återlemnas, när den icke mer behöfdes. — Den då förespeglade erisis är nu redan för 19 år sedam öfverstånden. Det tyckes derföre vara hög tid, att Riksens Ständer nu begära Indragningsmaktens supphörande. Och för utgången lära de så mycket min— die behöfva att frukta, som den bör blifva ett slags måttstock på helgden af gifoe löften. P. G. Cedersehjötd, — —