det i anledning af hans motion om en Skolfo.ds
inrättning.
Ytterligare föredrogs Lag-utskottets betänk. (N:o
2) deri blifvit föreslaget, det rättigheten att kalla
huspredikanter, hvIken Utskottet ansåg vara af pri-
vilegii natur, badanefter måtte upphöra, eller i
hänseende detta förslag icke skulle i så vidsträckt
måtto gillas, den endast måtte tillkomma sådane
besutne medlemmar af Ridderskapet och Adeln,
hvilka äro ålderstig: e eller sjuklige, samt att pröf-
ningen af samma rättighet må tillhöra Biskop och
Konsistorium. Detta betänkande fann Ståndet för
godt att afslå, med den anmärkning att i Adelns
privilegier iotet ord finnes om husprester och rät-
tigheten att sådana kalla.
Stats-utsk. betänk. (N:o 28), med förslag, att
Wisingsö hemmansägare, i anledning af gjord ansö-
kan, må bibehållas vid rättigheten att utgöra dags-
verken till Kungsgården in natura, eller, när Kro-
nan ej beböfver dem, betala i lösen z af hvad Läns-
markegången för driängdagsverken utsätter, blef
återremitteradt, sisom, enligt flera Ledamöters yt-
trade tankar, ej tillräckligen tydligt. — Likaledes
återremitterades samma Urskotts Utlåtande(N:o 31)
i aniedning af Anders Erikssons fåån Örebro Län
motion om frihet för Immetorps hyttelag i Karlsko-
ga härad att till Kongl Maj:t och Kronan erlägga
tiorde-tackjern, hvaröfver Utskottet yttrat, att
frågan i sill närvaranae outredda skick icke kunde
utgöra föremål för R. St:s åtgärd. Motionären ingaf
nu, för att till Utskottets ledning öfverlemnas, 2:ne
Konel. Maj:s skrifvelser till Kammar-Kollegium,
samt gjorde dessutom Utskottet uppmärksamt på
den dryga sädesskatt, som för den ifrågavarande
skogstrakten årligen tllKronan skall utgifvas, samt
den dryga löses killingen derför.
Vidare föresom Ekonomi-utsk. atlåtande (N:o 10),
i anledning af gjord motion om högre arfvode till
Nämdemen för deras förrättningar i tjensten, hvil-
ket påstående Utskottet alstyrkt, med framställning
hurusom Nämdeman icke äro 1 satnad af förmåner,
motsvarande deras mödor, cch dessutom efter 2:ne
kunna afsäga sig tjensten, hvarjem!e Utskottet
fästat Ständerras uppmärksamhet derpå, att ett lö-
neanslag vore siridande mot den grundsatts, som med
rätta alltmer synes göra sig gailarde, att municipala
befattninger böra med så ringa ersättning, som möjligt,
bestridas. — Johannes Andersson från Kalmar Lin
OM väl alt bestyrka motionären Per Jonssons
: Öland åsigter om rättmätigheten af ökad ersättning
ti ill Nämd- män för deras resekostnader och försum-
melse vid tingen, m. m.; men ståndet faun skäligt
att Utskottets betänkarde bifalla, desto hellre som
en lön åt Nämdemännen skulle blifva en skatt, som
ståndet skulle pålägga sg sjelf, och hvilken
på sätt Utstottet och erfareuheten bestyrkt, är all-
deles onödig.
Ytterligare föredrogs Ekonomi-Utskottets utlåtan-
de (N:o 12), hvari afstyr kles Nils Perssons från Ö-
rebro län motion om arvställande af Norska hing-
star vid rikets stutevier. Såsom skäl tll afslag an-
fördes, att Chefen för Siuteri-öfverstyrelsen, i an-
ledning af de upplysningar Utskoltet infordrat, med-.
delat det utlåtznde, att de försök, som man anställt
med betäckning af Norska hingstar, så väl å ston
vid Strömsbolms stuteri. som allmogens ston sär-
skilt i Smäålard, iekte tlemnat väntade resul-
tat, utan att de fleste fölen blitvit svage och opro-
vortioner lige; hvarj mte upplystes, det en infödd,
uillförlitlig hästkännare bestämdt yttrat, att den för
så väl kända Norska hästrasen blilvit i senare tider
ansenligen försämrad; hvaremot Jemilards hästar
för närvarande, enligt Landshöfdivgens i Östersund
berättelse till Kongl. Maj:t, äga ett inom norra pro-
virserra erkändt företräde. — Håäremot anmärkte
vu motionären, i ett skriftligt aofsrande, att stu-
terichefen vä: ej bort vara okunnig derom, att ge-
acm korsving af så olika raser, som af Norska
hirgstar med Strömsbolms och allmogens ston,
första afveln rmöjusen ej kunnat i sg förena alla
en fullgod arbetsbasts egenskaper; vidare alt Små-
ländske histrasen är alldeles förstörd, hvadan man
väl ej kan genast af densamma vänta, genom de Norske
hingstarne en felfri aftöda. Fölen efter Norska biog-
starne bafva trolisen j varit mindre felfei
som fallit efter vära vanliga stnterihingstar. —
Hvad svårigheten att anskaffa en Norsk hingst vid-
kommer, så gal motionaren anvisning på Gullbrands-
dalen, och bet vgade, att hästar af Norsia rasen,
som I Nerikes bergslag: r och Wermland äro all-
männva, förmå draga 3 a 3 Skep. tackjero, och i all-
2 I
fa, än de,