Oaktadt allt hvad ryktet berättat om, att civillagsprojektet vid denna Riksdag skulle komma att öfverlemnas till Rikets Ständer, var det utan tvifvel en surpris för mången, att detta verkligen skedde sistlidne gårdag, då redan nära teone månader af Riksdagen förflutit, och koappt så lång tid af den i grundlagen bestämda terminen för dess längd återstår, som fordras för utskiifvande af de bifvande remisserna och de anmärkningar, hvartill en så utomordentligen vigtig och omfattande tillökning i riksdagsgöromålen otvifvelaktigt skall gifva anledning. Denna surp ris måste betvdligt ökas, då man finner, att Regeringen icke å sinsida gjort någon formlig proposition om civillagens antagande eller ens yttat en bokstaf om sin åsigt deröfver utan endast likasom för att ytterligare på en tid komma från saken, öfverlemnat hefa luntan (Läsaren ursäkte detta uttryck, hvilket icke innebär någon mindre aktning för det i så många afseenden förträffliga arbetet) åt Stänaerna, för att sedan låta det komma att bero på omständigheterna, huruvida icke äfven all den möda desse derpå nedlägga, blir förlorad genom nekade sanktioner från Styrelsens sida. Vi bekänna vår oförmåga att i denza stund göra klart för oss, huru, under sådana förhållanden, detta ämne skall behandlas, för att komma, vi vilje icke säga tll slut, men åtminstone till någon början dermed, uvder den nu återstående tiden. Hvad som deremot är tydligt, det är, att om Riksdagen härigenom skulle komma att förlängas öfver nyåret, så är det åtminstone denna gången icke representanternes skuld, som både i Stats-, Bevillnicgsoch Bankoutskotten, der de vigtigaste målen förekomma, icke sparat det mest anstiängda arbele för alt påskyvda sakernes afgörande. — Absolut nödvändigt lärer det ai ailt fall befinnas, att Rikets Ständer icke nu taga mera för sig än Giftermålsoch Ärfda-Balkarna, och lemna d öfriga till afgörarnde vid en annan Riksdag. Enrdast på sådant sätt kan någon utsigt öppnas atticke helt och hållet stadna i stöpet med detta för hela nationen så vigtiga ärende. — i!