oa å (Insänd).
Betraktelser om Bankoväsendet ech Ireds-
förslag.
Som man syves ännu icke vilja underlåta att be-
arbe:a opinionen angående frågan om styrelsens
deiaktigbet 1 stiftandet af Banklagar, skulle det
måhenda icke vara ur vägen alt nu flytta upp frå-
gan till den högre samhällslärans sfer, och prova-
kera molstårdaine — blard hvilka vi naturligtvis
icke räkna dem, som behöfva lektioner om skhi-
naden emellan jus pubhlcum och privatum — att
först möta der, om de vilja vidare äga ett ord med
i Jaget; hvarvid också frågan om myntväsendet i
allmänbet flår den sanna darer, som det nu är tid
gifva den.
Sködespeiet af striden emellan politiska opinioner
har oo tragisk sublimitet och lärorik märkvårdg-
bet, då den opinion, som händelsevis råkat ö!verens-
stämma med en velerska apig forsknings icke veder-
lagda resultater, dukar under för en motsatt, om
är viktig, utan att Seiderne veta hvarlöre, och u-
tan att elt erd blifvit yttradt om den enda rätta
synpunkten för fågans bedörvande, fån hvilken
man latt finner, att den erhållna segern kav bhfva
elt vigtigt stex till befordrande af rattsförlattnivgens
utbilduirg på de lugna reformernas väg.
Då hvarje Organisations fullkomlighet består der-
uti, alt alia dess funktioner qvarbållas inom sina
sfurer, och då, enligt rättförfattvingens idd, Rege-
ringens funktion består uti att ordna och till har-
moöaisk eohet sammanbinda statens elemtnter, —
de yrken, som uti en stat m- änras; är klart, att
Recesimmgen sträcker sig utom sin sfer, och att det
heias symetii rubbas, om Regeringeu sjelf hefat-
ler sig med nöägot yrke, varu produktion, elier dy-
ist. (Jemför: Bidrag till utredande af samhalis
ran grundbegrepp af S. Grubbe. Pag. 10453
somt Begel: Grundlinien der Philosophie des BRechts;
passim). Nu uppkommer hela skilnaden imel!an
mynt ech andra varor blott deraf, att på varan
sättes ett tecken, hvarigenom be dömande a af dess