31 1-2 lill 12 tum och 3 ä 3 122 tums bredd. Om
vären så snart man kommer i sjön d. v.s. i April
månad, börjar man se det sillyngel, som de stim-
mar, hvilka lekt, lemnat ef!er sig. Detta ynrgel är
i början mycket smalt efter sin längd, och älderman-
pen tror att det under vintertiden växermest på läng-
den, men under sommarvärman efter hand tilltager i
bredd.Sådant sillyngel finnes invid kusten nära land
och mest på grundt vatten. Isolsken och stilla väder
ser man stora slimmar deraf. Smådsimngom tillväxer
det och åldermannen tror bestämdt, att ingen sill le-
ker förrän hon åtminstone är 4 eller 5 år gammal.
Hon leker ej här, förran hop hunnit en längd afom-
kring 10 fum, men hon växer ännu ett eller annat
år och blir först rätt fullmogen, då bon hunmt dem
ofvanför angifna storleken af rt 1-2 a 12 tum.
Åldermannen anser det vara säkert, att den mogna
sill, som här leker, äfven här blifvit född, och art
de sillungar, som här alstras, uppehålla sig här i
trakten tills de blifva stora, samt att, om sillyng-
let sparas, skall den stora sillen harstädes sma-
ningom tilltaga i mängd. Som bevis för denna sin
öfvertygelse omtalade fiskrartie att harstädes fanns
betydligt sillfiske ända till för 16 år sedan, då det
upphörde derigenom, atten Stor mangd liskare från
olika trakter, till och med ända från Kullen och
Landskrona samt norr om Båttjorden, hade här in-
funn:t sig med åtskilliga fiskredskap och garna med
så fina maskor att de äfven bortfiskade den omogna
sillen. Under flera år syntes här således ingen sill;
men sedan den åter för fyra år sedan hunnit för-
öka och utveckla sig, börjades här änyo ett Iö-
nande sillfiske , och detta har nu redan så tillta-
git att här nu fiskas tre eller fyra gånger så myc-
ken sill som första året. Till sillfiske brukas bär
inga vadar eller notar, utan sättgarn, i hvidka ma-
skorna hålla 1 1-8 tum i qvadrat. Garnen äro
7 alnar djupa, 36 alnar långa och uppbäras af kut-
tingar i stället för flöten. De ståallas ej vid botten,
utan midt i vattnet, på det djup sillen märkes gå.
Åldermannea yttrade att det i hans tanka skulle
vara mycket uyttigt, om ena ötverenskomme:se kun-
de träffas eller ett förbud utfärdades, att inga garn
med finare maskor än de ofvanför nämde jinge
här användas, samt alt inga notar eller vadar fin-
ge nyitjas, emedan det eljest län kunde hända alt,
efter några års förlopp, sedan silifisket blilvit, get-
nom klok handtering af ortens fiskare, mer betyd-
ligt, främmande fiskare kunde ivfinna siz med no-
ter och för fina garn samt äler derigerem förstö-
ra siilliskot, likasom det skedde 1916.
På tillfrägan om ej strömmen hiodrade fisket med
sättgarn yttrade åldermavnen alt, då man råkade uti
den starkaste ström, kan väl garnet ej hållas så utveck-
ladt som ekestz men ati allmänbet strömdraget
ägger föga eller intet hinder l!ör begagnandet af
sägen, — På tillfrågan om strömmen härsta-
des vore lika stark som 1 norra skärgården, ytirade
håde åldermannen och andra, som idkat sjöfart och
kände förhållandet, att strömmen snarare är star-
Då
kare här än 1 norra skärgärden.
Att förestående är öfverensstämmande med sanna
och råtta förhållandet, hyliket jag af erfarenheten
känner, intygar:
And. Höök
Lo:sfördelningschef,