gas för beredande af tillgång på salt, och ansåg den,
som hittills varit gällande, vara lämpligast, hvar-
före han yrkade att betänkandet måtte afslås, så
vidt det rörde upphörande af saltnederlagsskyldig-
heten; men, lika med Hr Wmberg begarde han å-
terremiss för det af honom uppgifne ändamål.
Hr Olbers ansåg ns 8 fullkomlig anledning att
tillstyrka bifalls — Hr Leffter kvuade ej finna an-
nat än att stapelstädernas 7 skyldighet att hålla salt-
upplag obestridligen borde upphöra, då den-rättig-
het, som dermed ägde sammanhang, eller den att
de ensamme finge införa salt, genom produktplaka-
tets upphäfvande upphört. Hr Egnell yrkade åter-
remiss och ville fästa Ståndets uppmärksamhet på,
att Utskottet ej 1 sitt betänkande uppgifvit, att upp-
laget bestämdt vore öfverflödigt; detta trodde ej
eller talaren, enär handelsförbållanderne i följd af
sin natur voro obestämda. — Hr Björk ansåg be-
tänkligt att upphäfva ett stadgande, som varat öf-
ver ett sekel, och förenade sg derföre med Hrr
Ekerman och Hallivg. — Hr Santesson: fastän ej
nu skeppsredare på saltsjön, kunde han dock ej
tänka sig någon väda vid att afskaffa detta stad-
gandez då af stapelstädernes monopolium att en-
samme få förse landet med salt uppkommit deras
skyldighet att ansvara för det brist ej skulle upp-
stå, trodde talarea, att, sedan numera produktpla-
katet blifvit upphäft, skyldigheten borde försvinna
med rättigheten; Norska handlande tillföra oss me-
ra salt, än våra egna, och äro ej belastade med en
dylik skyldighet. Men i händelse betänkandet
skulle blifva återremittevadt, önskade talaren få den
mening uttryckt, att, så framt det är ett behof för
landet att hafva saltupplag, så bör ock landet he-
kosta det; skola åter städerne hälla det, så böra al-
la städer deruti deltaga, och cj blott stapelstader-
ne. — Hr Ekerman erkände som en sanning att
skeppsrederierne på de senare åren aftagit och att
lästetalet nedsjunkit betydligt; imen fann att äfven
detta ökade faran för salibrist; — upplyste att, un-
der bans tid, saltupplaget i Stockholm en gång med
Korcgl, Maj:ts tillstånd, varit öppnadt och kommit
till stor hjelp, oaktadt ej spärrning då till bristen
varit vållande. — Hr Dåath ville, i afseende på
Ar Santessons yttrande om att saltupplaget bor-
de bestridas gecom statsansiag, framställa det
fu!lkomligt enahanda förhållande, som ägde rum e-
mellan magasinsinrättnivgar och saltupplag, hvad
de förra beträffade, så hade den prineip gjort sig
gällande, att staten ej borde inblanda sig uti den
euskilta industrien, och talaren förmodade att detta
äfven 1 afseende på saltupplag kunde tillämpas. —
Hv Vik hemställde, i anledving af Hr Esermans
senaste yltrande, om det vore sköl uti att vtuerli-
gare onerera skeppsrederierne, då de redan förut så
betydligt sjuvkitz don befarade saltbristen enig ta-
lareo förekommus al Amerikanarne, som ej lära
underlåta att påföra oss salt, då de anamma vårt
jern.
Härefter ansigs diskussionen slutad och votering
anställdes, som utföll med 27 röster för återremiss af
betänkandet mot 24, som önskade bifoll till detsam-
ma. i
Vidare föredrogs Ekon. Utskottets betänkande
N:o 18, i anledning af väckta motioner om förän-
drade stadganden i afseende på skeppsägares ålig-
gande att förse sig med helfvihets och Turkiska
pass; 1 anledning hvaraf jemväl en vidlyftigare dis-
kussion uppstod, hvilken vi, om utrymmet möjlige
medgifver, vid ett annat tillfaile skola vidlyfuigare
referera, så mycket heldre som den i flesa afseen-
den ej var utan intresse; hufvudsakligasti anledning
af Hr Petrds, Winberss och Hallings vttranden blef
betänkandet återremitteradt.
Vidare föredroges och bitöllos ej mindre än åtta
af Ekonomi-Utskottets betänkanden, och fem af
Lag-Utskottets, af hvilka ej något var af särdeles
vigt.
För eftermiddagens Plesum, hvaruti Stats-Utskot-
.tets utlåtande, i enledning af Rikets Ständers revi-
sorers åren 1930 och 1932 agilna berättelser, före-
kom, skola vi nästa ging redogöra,
Af elt avkommet cch uppläst protutdrag från
Bonde-Ståndet, ville synas, som om det Hedervär-
da Stlåndet onådist upptagit Borgare-Ståndets in-
bjudning om medverkan till all på allt sätt söka på-
skynda Riksdagens slui; men hvad Berg. St. beträf-
far, så tycktes det eenom företöme vilja bekräfta
sin lära, då Ståndels session denna dag, med 23
timmes afdrag för middagen, räckte uti nära 1135
timmar.
CRT AE TOT