att detta förslag bifalla.
Derefter begärde Hans Jansson ordet och uppläs-
te ett mförande, i anledning af Kongl. Maj:ts Nåd.
Propos., angående afskrifning af Upsala Akademies
återstående skuld 43,000 Rdr B:ko ull Riksgälds-
kontoret för erhållet lån till nya Bihlioteksbygna-
den. Talaren hade sig bekant, att denna nådiga
proposition ännu ej förevarit i stats-utskottet, hva-
dan hans närvarande anmärkningar kunde i sam-
manhang med propositionen föredragas. Han an-
såg sig föranlåten att af:tyrka bifall till den be-
gärda afskrifoingen. Visserligen äro ej exempel
sällsynta på misshushållning i publik byggnadsväg
så alt en främling skuile vid åsynen af våra kaser-
ner, sjukhus etc. etc. lätteligen falla på den tanken,
att vårt land vore ett bland de rikaste och bäst
lottade, men ifrågavarande företag förtjenar dock
en synnerlig uppmärksamhet. — Länge bar man ta-
Jat om båda universiteternas samman:lående och
förläggande till hufvudstaden. Detta stridde na-
wurligtvis mot den rika Akademiens intresse. Man
fruktade rubbnoing af Akademiska konstitutionerne
och jurisdiktioren. Man befarade att Akademiens ri-
ka tillgångar skulle avgripas, och ansåg der före lämp-
ligare att sjelf använda dem på ett sätt, som ytter-
ligare försvårade tanken på umniversitetsflyttningen.
Ett kilyfiigt hufvud uppfaon förslaget att nedlägga
öfverskottssummorna i en biblioteksbygnad. — U-
tan afseende derå, att rum för bokförrådet tillräck-
ligen kunnat finnas i det till större delen oinredda
Upsala slott, gillades projektet. Stommen var snart
uppförd, men då först upptäckte man, att frr Pro-
fessorer i teori och praktk förbisett en liten om-
ständighet, som allmogen kallar förstuga och der-
till hörande utrymme för trappa till öfra vånin-
gen. En särskilt kostsam utbygnad måste i detta
jail göros. — — — He:a landet vet att omtala, hu-
ru våra lärda Fäder och vise vid rikets såkallade
första Universitet i detta mål tillgjort. För hu-
sets vitre bortslösades 200,000 Rdr Bko, en sum-
ma, nägot val dryg för att bereda utrymme åt
ett bokörråd, då man besinnar behofvet af de lö-
neförbötivingar, hvarefter Akademierna ständigt ro-
pa. Nationen är hvarken gagnad eller hedrad der-
af, att Upsala stad prunkar med ett bok palats —
ett fodral, troligen dyrare än den skatt, som deri
förvaras: — Ej nog med berörde 200,000 Rdr till väg-
gar och tak. Inredning återstår. Kongl. Maj:t har
af egna medel skänkt 30,000 Rdr, Ständerna på
billiga vilkor lånt 50.000 Bdr och ändå begär man
mer. — Ständerna hafva gjort hvad de kunnat. Bygg-
nadens; fu!lbordan må hvila tills Akademiens egna
tillgångar medgilva fortsättningen. Riksgäldskonto-
ret behöfver sjelf hjeip och har inga medel att
bortskänka.
Detta anförande blef till Stats-Utskottet hän-
visadt.
Vidare förekom Lagutskottets memorial N:o 13,
deri begärdes lön åt en ny kanslist från motionsti-
dens slut samt notariearfvode åt cen Sekreterare i
Lag- och Ekonomi-utskottens beredning. Detta be-
tänkande bifölls, med den ändring, att lönen för
kanslisten må räknas från antagningsdagen, samt
vid Lag- och Ekonomi-utskottens beredning må an-
stallas en IVotarie med arfvode. Ett par utskotts be-
tänkanden biföllos härefter.
Vidare förekom Ekonomi-u!skottets utlåtande N:o
7 rörande Hr Petrös motion, att R. St. måtte hos
Konungen anhålla, det förbuden mot tjensteköp el-
ler aklord inom de lägre graderne af landtstaten
måtte utsträckas till Cheferne för desamma. — Ut-
skottet hade afstyrkt motionen af det skäl, att med
de i Cirkulårbrefvet 1831 uttryckta åsigter, i afse-
ende på olägenbeterna och de skadlige följderna af
tjensteköp i allmänhet, den förmodan ej stod att
förena, att akkord numera äger rum till embeten,
hvilkas innehafvare fått sig uppdraget att vaka öf-
ver författnivgarnes efterlefnad: hvarförutan de spe-
cielle stadganderne 1 nämde cirkulär angående landt-
statstjenserpas tillsättande ej äro lämplige på Lands-
höfd. embeten, såsom varande förtroendeposter.?
And. Danielsson fr. Elfsborgs Län bestred Utskotts-
betänkandet. Den förmodan, som detsamma yttrat ang.
ackoider till Landsh.-embeten, bestyrkes ej af verk-
ligheten, då man ännu bör omtalas närvarande Lands-
höfdingeledigheters besättande genom ackorder, och
då således kunskaperna, erfarenheten och förtjensten
PA AV Sr (AS EE Sn en a a