singlii skriftliga anförande, hvanms!i remiss yrkades till Lag-Utskottet, innehöll något fgentligen nytt, och vi skola framdeles, om utrymmet tillåter, återkomma till detsamma. Derefier företogs till afcörande Stats Utskottets Mutlåtande N:o 18, hvaruti Utskottet tillstyrkt defiinitivt utbyte af den för General-Assistans-kontoret begagnade, på Riddarholmen belägne egendom, eimot f. d. så kaliade Hessensteinska, äfven på Rididarholmen belägna egendomen; och a!t såsom mel:langift från Riksgäldskontoret skulle utbetalas till Stockholms stad en kontant samma af 4oco Rdr. ;beo., så snart byteshbrefvet blifvit utfärdadt och å :ömse sidor vederbörligen undertecknadt. I anlediving häraf yttrade Br Heolling, att byten i allmänhet äro äfventyrliga, och särdeles eniellan publika verks; — battre hade varit om det provisionela byte, som redan förut ägt rum, varit ogjord!: — nu hade det emellertid skett, och framtiden skulle utvisa alt det för staten kom att medföra stora kostnader; — men vid nu varande förhållande fann dock talaren det parti drägligast, att bifalla Utskottets utlåtande. — Hr Björk yrkade likaledes bifa!l, och upptog till vederlaggning motiverne till de inom Utskottet al åtskillige dess ledamöter afgifne reservationer mot det ifrågavarande beslutet. Mot den anmärkning, att uti f. d. Hessensteinska huset den lokal, som blifvit anvist för Riksarkivet, ej för detsamma skulle vara lämplig, anförde han, alt om sådant varit öfverenstämmande med verkliga förhållandet, säkerligen någon af de personer, som hade arkivet under sin vård, derom gjort framställning, bvilket emellertid ej skett; ej eller kunde han finna något skäl för afprutning på den föreslagna mellangiftssumman, då densamma giundade stg på en ordenotlig å båda buset skedd besigining och värderivg. Äfven uppgaf talaren att första frågan om detta byte blifvit väckt af Kongl. Maj:t, uti Nådig skrifvelse till Drätsel-Kommission, jemte annat Hil utredning af förhållandet med saken ifrån början. Ar Holm förenade sig med Hr Björk, och yttrade den öfvertygelse, att f. d. Hessensteinska huset hade ett högre värde än det, som vore i fråga att Stockholms stad skulle tillbyta sig, äfvensom att nödigt utrymme för Riksgäldskontoret uti det sednare saknades. — Hr Petre trodde det ej vara Ständerna rätt värdigt att ogilla de åtgärder, deras fullmäktige i detta fall vidtagit, och forn ej något hafva förekommit mot bifall till utlåtandet. — Likaledes Hr Strehlenert. Hr Santesson: att han mindre fsstat sig vid den föreslagne mellangiftssumman, än den omständigheten, att lokalen för Riksarkivet, utif. d. Hessensteinska huset ej vore passande. På det detta målte blifva tillförlitligen utredt, begärde han återremiss. — Hr Olbers och Frodell yrkade bifall. — Hr Hallgren: att han förenade sig uti de åsigter Hr Halling antydt, men dock, på det skäl Fr Santesson anfört, ansåg en återremiss behöflig. Äfven hade han sig bekant, att så snart bytet blef afgjordt, en bördsfråga, rörande Hessensteinska huset, skulle komma att uppstå. — Hr Langenb-rg: att han varit med om att besigtiga båda husen, och vore fullt öfvertygad om, såväl ått f. d. Hessensteinska huscet vore solidt bygdt, som att det innehöll en för Riksgäldskontoret passande lokal, hvarföre han utan tvekan tillstyrkte bifall till bytet. — Hr Holm upplyste, att staden å det ifrågavarande huset erhållit fasta, och att börd således ej kunde komma i frågas hvaremot Hr Hallgren uppgaf, att Öfver-Direktör Norstedt enskilt sagt henom, det han ville detsamma börda. Fastän diskussionen ej dertill tyckts gifvit anledning, blef dock utlåtandet, genom votering, återremitteradt. AA AMNoRmMT; AA No Cc Be PH