och att afvika från hvad Kongl. Maj:ts Nådiga sanktion å myntbestärmningslagen samt den Nådiga Skrifvelsen till Bankofullmäktige den 30 Juli 1831 innehåller. Går man åter till Rikets Ständers förhandlingar och protokoller sistl. Riksdag, så befinnes att myntbestämningslagen är utarbetad, icke af Bankoutskottet allena, utan af detta gemensamt med Statsoch Lagutskotten: att utlåtanderne om proportionen af 5 till 5 föreskrifven i 44 S. af förra Riksdagsbeslutet, jemte alla öfrigei samma S. förekommande ärender om Bankooch finansregleringen, äro afgifne af Statsoch Bankoutskotten gemensamt; att för ämnets utredning, den tiden alla inom desse begge Utskott tillgänglige upplysningar varit härvid begagnade: att för denna finansregiering, hvad 44 SY. beträffar, ett helt legat till grund, att denna jemte myntregleringen talar i ett sammanhang om Bankoverket, så till dess yttre som inre förhållanden, sålunda om förhållandet till staten och vissa allmänna inrättningar, såsom till statsverket, och Rik-gäldskontoret, om större kreditivet, om kredit för statsbristsumman, om godtgörelsen af statsverkets skuld, om kreditiven till Manufaktur-Diskonten och Jernkontoret, om Bankens egen lånerörelse mot pant, bypotek och särskilta förbindelser, om Bankens Diskontrörelse samt uppoch utläningsrörelsen i Handels-Diskonten, på hvilka alla förhållanden realisationen kommer att äga ett stort inflytande. Jag vet ej huru man kan, eller af hvad skäl man bör nu frångå en utarbetning af ämnet på samma väg inom dessa begge utskott, med samma noggranhet, med samma omfattning af det hela, som förra Riksdagen. VWVaruprisen i pappersmyntet inom landet stå tämmeligen jemt, depositräkningen är öppen i Banken för hvar och cen som der vill inoch sedermera utvexla silfver. Ingenting af särdeles vigt derföre påskyndar realisationen såsom ett ögonblickets verk. Man behöfver i sanning vara varsam, att ej precipiteradt eller mindre moget beräkuade åtgärder föra oss tillbaka, i stället för rakt fram på den väg vi vandra; och vi böra besinna att på mogenheten af våra beslut i ämnet beror alla Borgerliga och Landtmanna-näringars trefnad och bestånd, deras lycka eller olycka. Mycket vore ännu att tillägga om närvarande ställningen af penningeoch hanudelsrörelsen inom och utom landet, om det grannlaga och vigtiga inilytandet af silfvermyntets begagnande inom oss, i stället för våra förra representativa Bankooch Riksgälds-sedlar, af hvilka desse bägge sednare endast gå och gälla ibland oss, samt någongång tagas 1 betalning hos våra graamriken, hvaremot det förra sprides kring hela den handlande verlden; men jag tror mig denna gång hafva anfört nog skäl, för att hos högtärade ståndet vinna bifall till syfiningen med detta memorial, som är att, till motvigt, af den remiss, som från Ridderskapet och Adeln utgått, angående ett skyndsamt och kategoriskt svar från Bankoutskottet på mynt-utvexlingsfrågan, högtärade ståndet må täckas bifalla min begäran att beredningen af realisationens verkställighet och allt hvad dermed äger sammanhang, bör, såsom vid förra Riksdagen, ske uti Statsoch Bankoutskotten gemensamt, så att alla inom hvardera utskotten tillgänglige upplysningar öfver ämnet i dess helhet och dess detaljer, må äfven finnas att tillgå och tjena till vägledning för ståndens i dessa utskott, hvar på sitt håll, arbetande ledamöter. Hä igenom blir man betryggad att ämnet får i sin hela omfattning moget begruudas och öfverläggas, innan det framlägges till Rikets Ständers eget skärskådande, och som saken så nära rörer både Ständernes och jordbrukets mest vigtiga intressen, öfverlemnar jag tillika, huruvida innehållet af detta mitt memorial bör komma till kännedom i öfriga RiksStånden, som ännu icke tagit sitt beslut om realisationsfrågans behandling, afskilt från alla andra dermed sammanhängande ämnen, på sätt Ridderskapet och Adeln redan förordnrat. Stockholm den 28 Februari 1834 And. Wedberg. Borgare-Ståndets Plenum den 2 April. f Herr Klingvall Ullkännagafs hafva blifvit utsedd till ledamot i Banko-Utskottet, i stället för Hr Zander, imtilldess den senare återkommer till staden. Hr Halling begagnade den uti Grundlagen medsgifne rättighet, att utan inskränkning i tid, väcka motioner 1 avledning af sådane händelser, som under Riksdagen timat, tör att . föreslå, det Stats-utskottet måtte anmodas, att i samråd med deputerade från Stånden och Utskotten upprätta förslag till en ändamäålsenlig inredning och möblering af de ofrälse Ståndens, såväl som Utskottens Sessionsrum uti Rikgälds-Kontorets hus. Kovgl. Maj:ts Nåd. Skrifvelse med försiag till Lag för Banken, och, i sammanhang dermed, Konstitutionpsuttetsskomemorial, deruti Hr Talmans vägrande att göra proposition på Hr Helsingii framställning om nämde lag-förslags läggande till handlingarne blifvit gilladt, föredrogos, och den Kongl. skrifvelsen jemte Banklagförslaget remitterades till Banko-utsko:tet, efteranställd votering, hvarvid 29 ) röster voro för den segrande meningen, emot 13, som yrkade remiss till Bankooch Lag-Utskotten gemensamt. Under den förelöpande disskussioden yttrade sig, Hrr Holm, Minberg, Halling, Ekstrand, Helleda:j, Ekerman och Santesson, uti samma tendens, som un der disskussionen rörande detta ämne, d. 13 Mars, hvilken uti tvenne denna tidnings föregående numror detaljeradt blifvit upptagen. Endast Hr Helva