stånd, men de tilläto det icke. Efter detta uppträ-
de-blef gatan fri igen, och ingenting passerade, som
tillkännagaf någon o:olighet. Denna berättelses
sannfärdighet intygas af 6 vittnee. -
En annanv förklaring, undertecknad af 6 personer,
berättar: ?mot kl. 9 på aftonen, sedan en patrull
af national-gardets grenadierer gått förbi, börde vi
ett starkt buller, blandadt med skri och klagorop,
och sågo en mängd persorer, som skyndade und-
vika de käppar, gevärskoifvar och bajonet!er, hvar-
med de förföljdes af stadssergeanter och municipal-
gardet. Män, qvinnor och barn misshandlades lika
utan åtskilnad, och ingen af dem försökte något
motstånd. Då gatan änteligeo blifvit fri, sågo vi
4. personer liggande der. Två af dem uppreste sig
med största möda. I anseende till de två andra
deremot öfvertygade vi oss snart, att all hjelp var
för sen för dem, ty de voro redan döda
Jag frågar nu hvilka dessa våldsverkare voro,
som man under en hel dag lät ostraffade angripa
och missbandla en fredlig folkmängd , hvem som
samlat dem, och på hvars befallning de utförde sitt
hvärf?? Talaren slöt med anförande af åtskilliga
fika beskaffade händelser, som vid föregående till-
fällen ägt rum.
forikes ministern Hr dArgout uppsteg ou i tri-
bunven och försäkrade, att ingen värja varit dragen,
intet kajonettstygn gifvet, och att ingen blifvit dö-
dad. Uppreszingens ändamål hade varit dels att
understödja och fortsätta oroligheterna i Lyon, dels
att biondra verkstallisgheten af lagen rörande de of-
fentliga utroparne. Poli-ens agenter hade varit de-
Jade i tvenne hopar, bvaraf den ena behållit sina
uniformer och den andra varit klidd i borgerlig
drigt, för att så mycket säkrare kunna öfverraska
och gripa orolighetsstiftarne. Några oroligheter ha-
de af dem ej blifvit begångna o. s. v,
General Jacqueminot yttrade sig i samma anda
som ministören, och försäkrade på sitt hedersord,
att han icke hört talas om några våldsverkare,
men väl om stenar, som blifvit kastade på national-
gardet m. m.
Efter ev lång debatt återtog slutligen Hr Sal-
verte sin begäran om en undersökning, sedan det
tillkännagifvits att en sådan redan var börjad.
Ibland de bandlingar, som i detta ögonbliok bi-
draga, att gifva Engelska ministerenv mindre förtro-
ende, är en ny art förföljelse mot Irländska Tidnin-
gar. En sådan, The Pilot, wutgifven af en Mr
Barnett, och som innehöll ett af den märkvärdige
OO Conpnel författadtbref hvilket blifvit förklarat va-
re smädeskrift af en partisk jury, der ivgen enda
katolik deltagit, (ämnet angick likväl den bekanta
af OConnel förda striden angående Irlands religi-
onsfrihet och dess skiljande från Englands admini-
stration;) hade blifvit bebandlad på det sätt, att
Reseringen, under åberopande af ett gammalt Irv-
ländskt Parlamentsbeslut och en år 1815 af Tory-
ministeren utgifven förordning 3 anbefallt stämpel-
verket, att ej utlemna stämpladt papper till bladets
utgifvare. Tidningen bade således måst upphöra.
Saken har blifvit ett föremål för Parlamentets för-
handlingar och lifliga diskussioner derom hafva ägt
rum, hvarvid synes att den Engelska ministern
i denna fråga icke handlar i den ädla och fria an-
da, som i början skaffade den för många anhänga-
gare. Att ministören i en enskilt Irländsk fråga skulie
5
segra i Engelska Parlamentet var klart, men all-
männa opinionen i England ger den ej derföre sitt
bifal L
VIRA ORGET GERT NER TONER SEO OSAR YET
PIKCNACCTIND UDD IUTTCT CETD