OO ROS
TA bode nd Re I PELA TALET us. LU .
uppfostran, af hennes ilska, och uppstudsiyhet —
såvida de se den — lära att i tid uppföda bhuYnen
i tukt, och Herrans förmaning! Jag förbju det
denna frids-förstörarinna att aldrig visa sig i FÖRA
hem; men skulle hon straffas af nöden, för lögn,
falskhet, förtal, och sturskhet, i ord, gerning, oci
åtbörder — äger hon hos mig frut tillträde och
hjelp, som min lidande nästa. Jag hatar henne ej,
förlåter allt; men med stor glädje ser jag henne
d. 24 nästkommande Oktober 1733, lemna min
tjenst.. För de sysslor jag, uppassare, eller lejda
personer, fått för hennas okunnighet, eller lättja,
verkställa, afdrages enligt Kongl. Maj:ts Nådiga tjen-
stestadya, af lönen. Hon kan ej rekommenderas
men önskas, välgång, välsignelse, och förbättring!
Under den vecka hon vuntat orlofs-sedeln har
hon, som alla pigor, uppfört s:g sulla, böjligt, ly-
digt, och alldeles utan klander. Sanningen bjuder
mig att ej förtiga detta, som aldrig förr visat sig;
icke ens vid de löften jag gifvit att hon skulle få
resa till hemmet, om hon er enda wvreka skulle
vara höflig, och stilla. Men hoppet att få af mig
ett osannfärdigt hedrande betyg, i trots af hennes
uppförande, har verkat denna veckas unde:verk!
Huru hon blir efter denna tid, till d. 24 Okt.
skall mitt betyg till Presterskapet utvisa.
G. d, 29 Juli 18332. kx å 00
Pigan Charlotta D. har tjent hos mig sedan d.
24 April 1831. Varit ärlig, trogen, höflig och an-
ständig, som jag tror till sn heder och oskuld
fläcklös, efter min tanka. Men aldeles okunnig i
mycket hon åtagit sig, och utan vilja till alla sys-
lor, både i köket och inne, det hon åtagit sig som
ensam piga. Öordentlig, smutsaktig öfver öronen,
osnygg från det största till det minsta, likgiltig och
tanklös, bar bon blott med beständiga påminnelser,
fått lof att tvingas till sina små pligter, ett hus-
håll af två personer, der hon cj ens dukat eller af-
dukat bordet, emedan ton ej kusnat det. Städadt
2 rum, så att sopor legat öfverallt, tvättat kop-
ar och glas, så att jag jemt måste omgöra det,
eller låtit hindra tiden till beständiga omrengörnin-
gar; så med allt, stakar, kopparkärl m. m. Tvät-
ten -mutsig, och allt emot den ordning jag så myc-
ket värderar för husets biståvd. Hennes hås har
endast varit på det som rört andra, utom eller 1v-
nomhus; till detta allena hade hon det yppersta
minne, då jag nerfsjuk och trött, hvarje dag fick
framlagga radtals försummade saker och matlag-
vingen har jag sjelf fått göra. Ett oupphörligt
sqvaller har hon fört häromkring, och i bref till
sin mor, beklagande sig öfver förtryck och hård-
het, då hon ej fått vara så värdslös bon velat, men
varit nog listig och för klok ait förtusa orsaå4en,
för att passera oskyldig och beklagansvärd. Den
må dömma mig som älskar ordving och pröfsar
henne. Älven har bon flera gångor förklarat sig
ej kunna lydas? en verklig sanning äå hennes sida,
men bland de få, ty lösn förde hon mest på läp-
parne, till ursägtler, för att synas felfri, ja ofta
ljugde hon på oss sjelfva med en säker blick och
bedyranden, Att hov ej visat den aktning ett hus-
bordsfoik fordrar, ursäktar jag, emedan det synes
som hon fått vara påflugsen och näsvis 1 föregåen-
de tjenster.
Till ved, vattenbärniog, och flera ärender har
Båtsman varit. En för mycket lätt tjenst vållar
vårdslöshet! -
Båda uttröttade, hon af min böjelse för ordning,
jag af hennes oordningar, ett lif hvari jag ej trifves,
och då lärdomar, belöningar, Iöften, varningar,
bannor och alfvar ej hjelpt, nödgas jag, att icke
låta en annan matmor få lida som jag, och att ej
bedraga andra, som lika mig tro på hennes glada,
lifliga utseende — nödgas jag skrifva sanningen,
att ej bedraga andra med ett falskt orlof, som an
är så brukligt, och som hos känsliga matmödrar
måna om sin egendom, vållar, som hos mig, krops
och själs sjukdomar, och aftynande lifvets frid!
Som hon är utan vilja, och ambition, kan hon ej
rekommenrderas, om icke till sprivgflicka ubder 2n
kunnig och allvarlig kokerska. Men i anseende till
ärbert och sedligt uppförande, rekommerderas till
det Bästa.
Som hon skal i Vår till Stockholm gifves detta
Orlof i god tid för att söka sig tjenst, och lemnar
hon min tjenst d. 24 April 1832 till ömsesidig glädje.
G. d. 7 December 1951
—— ——— on
MEM ———— — — — — ——— — — — — -———— LL