SEE RE EOS EI NO ENE DESIRE AE
KALELDOSEOR
REVY AF TIDNINGARNA.
Behöfva vi väl nämna, hvad som under de för-
flutva dazarna utgjort hufvudämnet för tidnings-
polemiken? Den sak, som legat vederbörande så
mycket om eran som Konungamaktens utvidg-
ning, äfven till nationens egendom, Banken, kunde
naturligtvis i icke förloras utan djup smärta. Också
kar donna giflvit sig luft öfverallt. Jurnalen har
åter pådragit sitt stora stals-livr samt med den
utomordentliga talangens? — galoner på byxorna
gått omkring, för alt med sin välkända insända
rain föreställa allmänheten, huru illa HRikets Ständer
handlat. På den sidan, som talade för den nya
sjuttitvåan befunno sig naturligtvis ?det klara för-
ståndet, den rena viljan, tanken på framtiden,
och minnet af redan genomgångna oredor; på
den andra enfaldigheten , räddhagan, egennyttan
och framför allt jurnalismen.? Huru kunde —
vid striden emellan tvenne så olika stridskrafter,
segern vinnas af räddhågan och enfalden? Detta
förklaras tydligen af den utomordentliga talangen:
TIbland 106c0 Riksda agsmän finnas många, som anse
tacksamheten fordra, att betala ett kalas med ja
eller nej. Nu finnes det på börsen en viss Baron
och Riksdagstalare (af hvars nann första bokstaf-
ven är Kantzou) — 12 den utomordentliges ögon den
argaste representanten af enfalden, räddhågan och
egennyttan, — hvilken ganska ordentligt två gån-
ger om dagen skall hafva ? valtnat? den ofvannäm-
da tacksamma delen af tusentalet, med Sauterne
och Lafitte, samt en Madera, som knappast torde
kunna sättas frara på en kunglig tatffel — ja, som
icke sjelfva fon kan iframvisa! Ännu återstodo
dock några svårigheter; men äfven för dessa visste
den illistige Baronen råd. Hanr drack nemligen,
dagen för e bataljen, brorskål med den inskränk-
taste Ledamoten i ett RiksStånd, och hvem kan
väl, sedan Baroven lyckats få en så mäktig bundsför-
vandt på sin sida, undra om han segrade?
Hvad synes Läsaren om denna uppbyggliga
berättelse och detta sätt att begagna publieiteten i
de servila bladen, som eljest ständigt upphäfva
verkliga båltsmansi op öfver Jurnalismen? Olyck-
Isades också Jurnalen dagen derefter in-
santzou, hvar-
kh
i
ol 4
ligtvis nöd
taga en tillval tavisning af Friherre
,
uti Friherrn förklarade, atithan icke på många år
drockit brorskål med någon , och att alltsammans
sålunda var en osanning, uppspunnen af den ne-
drigaste oförskäömdhet; hvilket den beskedlige Jur-
nal-utgifvaren torkade 1 sig utan att säga ett ord.
På en anven sida i samma blad åter har Jurna-
len. äpnu aftd med den imvända minens bibehål-
farde, som så väl kläder bonom, tillverkat en
helsade balsam att lappsalfva duet ser, som reder-
laget förorsakade. Minerva har hoft mycket orätt
att anse Regeringen slagen.? Förslaget utgick ju
(530 från sepresentationen, de tvenne upplystare
btärden — Adel och Presterskap — voro ju på Rege-
ringens sida? — och hvad gör det då om sådasa idi-
oter. som dv närende klassern-s representanter, vi-
a sig gensträfviga? Hans Exech Grefve Wetter-
stedis konklaver vid förra Riksdagen; Regeringens
uppmaningar vid denne; de 65 rejvösterna hos Adeln,
ne Ann a
na ———— LL rr i a — —— —. — ———