SEE RE EOS EI NO ENE DESIRE AE KALELDOSEOR REVY AF TIDNINGARNA. Behöfva vi väl nämna, hvad som under de förflutva dazarna utgjort hufvudämnet för tidningspolemiken? Den sak, som legat vederbörande så mycket om eran som Konungamaktens utvidgning, äfven till nationens egendom, Banken, kunde naturligtvis i icke förloras utan djup smärta. Också kar donna giflvit sig luft öfverallt. Jurnalen har åter pådragit sitt stora stals-livr samt med den utomordentliga talangens? — galoner på byxorna gått omkring, för alt med sin välkända insända rain föreställa allmänheten, huru illa HRikets Ständer handlat. På den sidan, som talade för den nya sjuttitvåan befunno sig naturligtvis ?det klara förståndet, den rena viljan, tanken på framtiden, och minnet af redan genomgångna oredor; på den andra enfaldigheten , räddhagan, egennyttan och framför allt jurnalismen.? Huru kunde — vid striden emellan tvenne så olika stridskrafter, segern vinnas af räddhågan och enfalden? Detta förklaras tydligen af den utomordentliga talangen: TIbland 106c0 Riksda agsmän finnas många, som anse tacksamheten fordra, att betala ett kalas med ja eller nej. Nu finnes det på börsen en viss Baron och Riksdagstalare (af hvars nann första bokstafven är Kantzou) — 12 den utomordentliges ögon den argaste representanten af enfalden, räddhågan och egennyttan, — hvilken ganska ordentligt två gånger om dagen skall hafva ? valtnat? den ofvannämda tacksamma delen af tusentalet, med Sauterne och Lafitte, samt en Madera, som knappast torde kunna sättas frara på en kunglig tatffel — ja, som icke sjelfva fon kan iframvisa! Ännu återstodo dock några svårigheter; men äfven för dessa visste den illistige Baronen råd. Hanr drack nemligen, dagen för e bataljen, brorskål med den inskränktaste Ledamoten i ett RiksStånd, och hvem kan väl, sedan Baroven lyckats få en så mäktig bundsförvandt på sin sida, undra om han segrade? Hvad synes Läsaren om denna uppbyggliga berättelse och detta sätt att begagna publieiteten i de servila bladen, som eljest ständigt upphäfva verkliga båltsmansi op öfver Jurnalismen? OlyckIsades också Jurnalen dagen derefter insantzou, hvarkh i ol 4 ligtvis nöd taga en tillval tavisning af Friherre , uti Friherrn förklarade, atithan icke på många år drockit brorskål med någon , och att alltsammans sålunda var en osanning, uppspunnen af den nedrigaste oförskäömdhet; hvilket den beskedlige Jurnal-utgifvaren torkade 1 sig utan att säga ett ord. På en anven sida i samma blad åter har Jurnalen. äpnu aftd med den imvända minens bibehålfarde, som så väl kläder bonom, tillverkat en helsade balsam att lappsalfva duet ser, som rederlaget förorsakade. Minerva har hoft mycket orätt att anse Regeringen slagen.? Förslaget utgick ju (530 från sepresentationen, de tvenne upplystare btärden — Adel och Presterskap — voro ju på Regeringens sida? — och hvad gör det då om sådasa idioter. som dv närende klassern-s representanter, via sig gensträfviga? Hans Exech Grefve Wetterstedis konklaver vid förra Riksdagen; Regeringens uppmaningar vid denne; de 65 rejvösterna hos Adeln, ne Ann a na ———— LL rr i a — —— —. — ———