tillsyn, kunde i framtiden komma att göra någon nytta, men hans mening hade icke varit, det institutet skulle stå under hentes omedelbara tillsyn. Tryckningen af motionen samt af Hr Nonnens projekt beslöts. Hr Aob. Fr. Kremer (Landshöfdingen i Upsala) pan en motion om unuderstöd till riors anläggning, avutingen gerom en direkt byggnadshjelp af 109,000 Rdr eller genom. eftergift af en Rdr å Bevillningen för hvarje 1000:de Rdr af egendomsvärdet för den som bygde xrior, att utgå i 10 år, men hvilket högst borde komma egendomar af 10,000 Bdrs värde till godo, så att högsta belöningen för en uppbygd ria skulle bli 100 Rdr. Den belöning Reg, utsatt för uppfinningen af de bästa rior, ansåg motionären icke fullt leda till ändamålet, emedan behofvet icke så mycket visade sig att utfinna tjenliga rior, hvilket man i Finland redan kände genom ett mångårigt bruk af dessa anstalter, som att uppmuntra deras allmännare anliggande här i Sverge, hvaraf fördelarne utvecklades. Denna motion understöddes af Hr won Hohenhausen. Han ansåg väl icke, lika med hvad motiorären yttrat, alt, genom riors anläggande, bränvinsbränningen skulle i betydlig mån minskas, enär denna hos oss hufvudsakligen är grundad på potates; men ait de likväl voro af höassta nödvändighet för spanmålsbandeln; och förmodade, att uppmuntran dertill skulle bäst åstadkommas genom det senare af motionären föreslagna alternativet, eller en eftergift i bevillningen. Af en sådan eftergift hade erfarenheten vid flera andra tillfällen visat de bästa följder. På Gottland :. -x. hade för längre tid tillbaka en nedsättning i bevillningen prifvtt lofvad de hemmansägare, som viile ca anlägga tenbusbyggnader, hvartill på Gottland finnes ett godt förråd af materialier; och detta hade inom kort tid ledt till en sådan ramgång, att numera knappt hvart femte eller sjette hus på Goitland vore bygdt af annat än sten. Han utvecklade harefter vidare de af motionären omnämda fördelarna af riors begagnande, 1 synnerhet en lättad magasinering och förvaring, då ritorr råg kan gömmas 1 flera år, utan alt skötas; samt den nytta det skulle medföra för handeln måhända äfven med utlänningen. Den som i de Fransyska medelbafshamnarnva finge se, hvilken ofantlig mngd spannmålslaster ditföres från bhamnparna vid Svårt a hafvet, ofia under den hetaste årstiden, utan att man någonsin hör talas om, att dessa laster taga skada, skulle snart blifva öfvertygad om förtroffligheten af denna inrättning. För öfrigt trodde talaren att obekantskapen härmed på de flesta orter vore enda hindret mot deras införande. Såsom ett bevis på hvad exemplet i sådana fall verkar, anförde han ännu en händelse. Vid hans ankomst till Gottland brukades der ännn alls icke, att taga storlsk på mete på östra sidan af ön, men deremot beständigt på den vestra, endast fyra mil gdervifrån. En artill erist hade en dag kommit öfver och farit ut att meta. Folket hade varit öfvertygadt att det tjente till ingenting, ty de hade aldrig försökt detta fiske, som de icke kände, men -— han återkom med en half båtlast, och ifrån den stunden fiskade alla strandboerne lika flitigt på den ena som pr den andra sidan. Tal. var derföre öfvertygad, att endast några med framgång gjorda försök snart skulle leda till allmant vidtagande af denna för jordbrusarne så nyttiga anstalt, utan att några belöningar framdeles behöfde användas. Hr Lefrgn anmärkte ännu tvenne andra fördelar af rior, den ena, att säden icke behöfde torkas på åsern, såsom nu, då det bästa och stridaste kornet utfaller innan det kommer i ladan, hvilken förlust är vida större än af den ved som ätgår till torkningen, och den andra, att säden då kan genast stackas på åkern, och sedan inbäras i hvad väder som helst. Detta förklarade hvarföre den Finska rågen, oaktadt sitt företräde framför vår, kunde säljas till samma pris. Hr Cederschöld hemställde om man icke, då den återstående motionstiden nu är så knapp, borde, i stället för att genast tala öfver de afgiftne motionerna, iakttaga det gamla bruket, att dröja dermed, tll dess remiss skulle ske. HAr Landtmarskalken ansåg sig väl icke kunna göra någon proposition å denna hemställan; men förmodade likväl att Ridderskapet och adeln ej skulle Jemna Br Cederschölds erivran utan uppmärksambet.