Article Image
SKOTTET RS TA TEE Men af allt det betänkliga och oroande, den K. propositionen innehåller, kan i vår tanka ingenting jemföras med de vådor för framtiden, hvarmed införandet af statsskulds-systemet under närvarande förhållanden hotar. Vi tillhöra icke deras antal,. som ovilkorligt förkasta detta system; vi inse tvertom billigheten af den princip, som ligger till grund för detsamma: att fördela kostnaderne för sådane allmänna föremål, af hvilka framtiden dragev fördel, äfven i någon mån på framtiden sjelf. Då ändamålet är gagneligt för staten, och lånet ställes på bestämd amorteringstid, se vi e hvarföre icke denna utväg skulle kunna begagnas af det allmänna, lika väl som af den enskilte, hvilken med klok omtanka och försigtig husbållving, 1 denna anticipation på framtidens tillgångar ofta kan finna ett medel till verkställande af företag, som förbättra bans ställning, och hvilka, utan kreditens häfkraft, skulle hafva öfverstigit hans förmåga. Men då vi sålunda icke ogilla principen i sin allmänlighet, förbise vi dock icke, att den i verkställigheten kan leda till de mest förstörande verkningar för land och folk, om icke vissa moraliska garantier finnas, som irygga mot missbruken al dess användande. Dessa garantier tro vi ligga dels i styrelseus sant nationela r iktning, dess känsla af sina HH i pligter imot folket, samt det förtroende till dess hushällsaktighet och sparsamhet, hon genom sitt handlinsssatt kunnat ingifva, cr nn Se dels — och förnämlisast hos representationen. Ar denna hvad den bör vara: blomman af nationens statsmannabildning, och elt troget uttryck af folkets vilja; befivoer den sig i en sådan ställning till styrelsen, att den kan gilva kraft åt denna vilja, äfven då den skulle så emot möktens övskningar — då tro vi, att faran för ett oklokt och öfverdrifvet användante af kreditsystemet vore så ringa, att rår gon gäng vore lämpligt att begagna det för uillfälliga behöof. Men saknas dessa garantier hos regering och representation; är sen förva slösande, tillgifg, endast utgör ett svapt värn emot maktens ivflytelser, och derigenom kanske biott ett redskop 1 Regis hand — då tro vi alt statslånssystemet, genom det vissa missbruk deraf man kan förutse, invesluter frön tll så stora olyckor för det land, der aret under dessa förhållavden skulle införas, att det aldrig bör komma i fråga. Vi lemna åt hvar och -n att sjelf efteisinna, huru det bos os är beskaffadt med de garantier vi nämt; men dölja ej vår öfvertygelse, att mycket — ganska mycket — beböfver blifva anvorlunda i vårt samhälle, innan man kan våga anse etl kredit-system bär för avnat än en port, gevom hvilken förvånande projekter af alla slag, kaserner, kanaler, raketkorpser, jerneisterner Cec, ven kasiniressep mer ån nationens, och den senare, i följd ar sin sammansättning skola rusa in öfver nvatioven, och venom den verklighet, dem utan tvifvel kommer att beskäras, utarma och ödelägga folket. Vi hoppas att våra representanter måtte besinra detta; att de icke af fagra förespeglingar måtte låta sig inledas i ett system, som åtminstone är för tidigt hos oss, innan vi fått en kraftfull och nationell representation, och som, genom den utveckling detta system här skulle erhälla, otvifvelaktigt komme att bereda förstörande följder, Det är redan ominöst alt de föremål, för hvilka det nu sättes i fråga att införas, äro helt och hållet militara; att intet enda afser framkallande af produktion, intet enda någon plan vill förbättring i folkets belägenhet. Ait fondsystemet här skulle blifva ett fideikommiss för Tredje Hufvudtteln, synes således föga tvifvel underhastadt. Under disjosision af de ymniga tillgångar det skulle lemna, komme utan tvifvel, såsom smulor från det rika bordet, en oupphörlig serie af lönveförbättrivzar, nya tjenster och andia emolumenter att beredas för hela denna längtande skara, hvars blickar lita till staten, som en stor försörjningsanstalt. Huruvida dessa konsiderationer förmå afbålla Riksens Ständer från det vådliga företaget, att, under närvarande förhållanden, införa skuldsystemet hos oss, kunvna vi vaturligtvis icke bedömma; men det veta vi, att det förtroende folket ännu hyser för dem, icke kommer at: öfverlefva den stund, då de öfver landet öppva denna olycksbringande Panvdosa-ask. Rådmannen Doktor Wijkman bar begärt rum för nedanstående skrift. Dess ändamål är att öfverskyla det förut, detta blad omförmälte, företaget ov rr TT 1 ÅG I Alläe Att för andra måNnvcen

24 februari 1834, sida 3

Thumbnail