ningen. Han ville icke klandra den hushållningsoch sparsamhetsanda, som vid detta riksmöte uppenbarat sig äga rum; men måtte den blott yttra sg värdigt. Staten borde icke likna en oklok fader som njuggar på det nödvändigaste till sina barns uppfostran. Den nation, sem lemnar så vigtiga angelägenheter åt sitt öde, stadnar ovillkorligen på en lägre punkt än andra, icke blott af odling, men äfven af politiskt oberoende och ekornonomiskt sjelfbestånd. Inflytandet häraf är lika stort på cmbetsmannen och näringsidkaren. Motionären öfvergick här till et annat lands exempel. År 1507, då Konungariket Preussen efter kriget med Napoleon hade fallit i den yttersta vanmakt, hvad gjorde väl Preussiska regeringen till dess återupphjelpande? Den vände sin främsta uppmärksamhet på alla läroverk, för att genom en inifrån börjad :ceaeneration sprida nya krafter och nytt Hf i alla delar af statskroppen. Oaktadt de svaga tillgångar som då funnos, drog den icke i betänkande att stifta och rikligen dotera ett nytt universitet I Berlin, som sedan höjt sig till ett af de förnämsta i Europa, och hvar och en känner, hvilket inflytarde denna, jemte öfriga åtgärder för uvdervisninge ss befrämjande, haft på Preussens välstånd och förkofran. Professor Agardh förenade sig i allo med den föregående talaren, och förklarade, det han höll honom särskilt räkning, för det han hade talat, icke blot: för Upsala, utan äfven för Lunads universitet, som i den Kongl. propositionen om statsverkets tillstånd och behof rönt ett verkligt missöde 1 jemförelse med Upsala. Talaren kallade det ett missöde, emedan han icke trodde att det skett med 2fsigt. Hr Lifmedikus Ekström sade sig vara förekommen af mo!tionären, emedav han eljest hade ämnat väcka en motion 1 samma ämne. Han vidrörde äfven nödvändigheten deraf, att det här I staden varande Carolinska institutet målte erhålla ett föreslaget anslag af 2300 hde årligen, äfvensom af ett annat på 3000 Rdr till reseunderstöd för lärde och konstnärer, samt utvecklade behofvet för dessa, såsom en conditio sine qua non för dem att följa med tidens vetenskapliga framsteg, att genom resor inhämta hvad främmande länder härutinnan erbjuda. Om något kapital skulle blifva räntebärande i framtiden, så vore det visserligen detta. Domprosten Heurlin, roed hvilken Biskop Faxe samt Professorerna FVestman och Engström nsiamde, yttrade sig dela motionärens tanka; men kunde tillika icke lemna oanmärkt, att Lunds uni. . o . . 0 . versitet blifvit helt och hållet förbigånget i den Kungl. Propositionen, oaktadt behofverna der voro mycket större. Han yrkade derföre, att detta undersisningsverk måtte åtminstone hugnas med samma förmåner som Upsala. ee