ningen. Han ville icke klandra den hushållnings-
och sparsamhetsanda, som vid detta riksmöte up-
penbarat sig äga rum; men måtte den blott yttra
sg värdigt. Staten borde icke likna en oklok fa-
der som njuggar på det nödvändigaste till sina barns
uppfostran. Den nation, sem lemnar så vigtiga an-
gelägenheter åt sitt öde, stadnar ovillkorligen på en
lägre punkt än andra, icke blott af odling, men äf-
ven af politiskt oberoende och ekornonomiskt sjelfbe-
stånd. Inflytandet häraf är lika stort på cmbetsmannen
och näringsidkaren. Motionären öfvergick här till et
annat lands exempel. År 1507, då Konungariket
Preussen efter kriget med Napoleon hade fallit i
den yttersta vanmakt, hvad gjorde väl Preussiska
regeringen till dess återupphjelpande? Den vände
sin främsta uppmärksamhet på alla läroverk, för
att genom en inifrån börjad :ceaeneration sprida nya
krafter och nytt Hf i alla delar af statskroppen.
Oaktadt de svaga tillgångar som då funnos, drog den
icke i betänkande att stifta och rikligen dotera ett
nytt universitet I Berlin, som sedan höjt sig till ett
af de förnämsta i Europa, och hvar och en känner,
hvilket inflytarde denna, jemte öfriga åtgärder för
uvdervisninge ss befrämjande, haft på Preussens väl-
stånd och förkofran.
Professor Agardh förenade sig i allo med den
föregående talaren, och förklarade, det han höll ho-
nom särskilt räkning, för det han hade talat, icke
blot: för Upsala, utan äfven för Lunads universitet,
som i den Kongl. propositionen om statsverkets till-
stånd och behof rönt ett verkligt missöde 1 jemförelse
med Upsala. Talaren kallade det ett missöde, eme-
dan han icke trodde att det skett med 2fsigt.
Hr Lifmedikus Ekström sade sig vara förekom-
men af mo!tionären, emedav han eljest hade ämnat
väcka en motion 1 samma ämne. Han vidrörde äf-
ven nödvändigheten deraf, att det här I staden va-
rande Carolinska institutet målte erhålla ett före-
slaget anslag af 2300 hde årligen, äfvensom af ett
annat på 3000 Rdr till reseunderstöd för lärde och
konstnärer, samt utvecklade behofvet för dessa, så-
som en conditio sine qua non för dem att följa
med tidens vetenskapliga framsteg, att genom re-
sor inhämta hvad främmande länder härutinnan er-
bjuda. Om något kapital skulle blifva räntebä-
rande i framtiden, så vore det visserligen detta.
Domprosten Heurlin, roed hvilken Biskop Faxe
samt Professorerna FVestman och Engström n-
siamde, yttrade sig dela motionärens tanka; men
kunde tillika icke lemna oanmärkt, att Lunds uni-
. . o . . 0 .
versitet blifvit helt och hållet förbigånget i den
Kungl. Propositionen, oaktadt behofverna der voro
mycket större. Han yrkade derföre, att detta un-
dersisningsverk måtte åtminstone hugnas med sam-
ma förmåner som Upsala. ee