SEELE IANA AMA or HER SR OO SE
och annan anmärkning som ligger närmast, må
härjemte bifogas, för att satta de samlade Repre-
sentanternve i synnerhet uti tillfalle att bedöma
halten af de tagne arrangen:enterne.
Snart larer det väl förspörjas, huru Standerne
finna sig vid ast flere af de väsendtliga vilkor, om
och under det mera undersåtliga uttrycket af blotta
önskningar, hvarvid ett och unnat anslag blifvit
fästadt, blifvit aldeles förgatne vid verkställigheten.
Så har ock gått med yrkandet af föreläsvingars
bållande öfver Fäderneslandets Grundlagar. Detta
ämne synes oss likväl fullt förtjent att framför
många andra vinna uppmärksamhet, och det är
oss med säkerhet bekant, att, till och med vid det
kejserliga Universitetet i Helsingfors, en lärostol,
hufvudsakligen deråt egnad, i nyaste tider blifvit
inrättad. Hade exemplet icke förtjenat efterföljd i
det konstitutionella Sverige? Och kan det ej vara
så nyttigt, att ämnesvennerna till R:kets Embeten
känna de nu gällande Grundlagarne, som föråldra-
de, redan för flere sekler sedan genom tillvaxande
civilisation upphäfne lagbestämmelser?) Det kan
ej vara emöjligt, att Ständerne fortfarande se den-
na sak ur en avnan synpunkt än Regeringen, och
i följd deraf bestämdt föreskrifva, det en del af de
anslagne medlen skall anvardas till det förut en-
dast önsknoingsvis uppgifna ändamålet, Grundla-
garnes föredragande.
Anslagen hatva blifvit delade emellan Universi -
teternas Inrättoiogar och deras Lärare-personal,
Fördelningen emellan den senare synes oss gifva
skälig anledning till mer än en anmärkning, Vi
frukte, alt man till och med misstagit sig i huf-
vudsaken, m. a, o. alt man utgått ifrån en allde-
les oriktig synpunkt. Läsaren bebagade taga kän-
ovedom at vära skäl för setta omdöme. Vi skola
i största möjliga korthet framstälfa dem.
flvad den redan varande Lärare-personalen be-
träffar, ansåg man ett dubbeit missförhållande äga
rum i alseende på löne-vilkoren , nemi. deras o-
jemnh.t och, 1allmämhet bedömdt, otillricklighet.
I hänsigt till den förra olägenheten var ingenting
naturligare, än alt genom bestämda föreskrilter in-
leda en jemnare aflöning för lärare inom hvarje
klass, så t. ex. att de Professorers aflöning i Lund,
hvilka njuta 4 a 500 T:r, reduceras, vid dessas af-
gäng, till den allmänna normen af 300 T:r såsom
utgörande ord. Professors-iön: på samma sätt att
i Upsala de professioner, som aflönas med 3 a 400
T:r (de Teologiska) efter innehafvarnes afgäng
npedsättas till det för alla utsatte beloppet af 2350
T:r eller dylikt. Till en sådan reglerinz finnes dock
ej det ringaste spår ). Med billighet genomförd
berde den äfven hafva sträckt sig till Lärarne af
2:dra klassen neml. Adjunkterna, at hvilka genom
indrägtiga prebender s somliga hafva ända till 250
T:r Spavmål, andre 150 Riksdaler.
Har man väl tagit något steg framåt, så länge
dylika anomalier bibehållas, så länge regleringen
saknvar dess första reqvisition — rättvisa?
Vid ena Universitetet hafva Professorerne er-
hållit en löne-tillökning under benämningen hus-
hyresmedel.? Samma ändamålsevlighet röjer sig i
denna anordning, Som bekant, är desse Lärares
lön bestämd i spannmål; dess belopp beror således
på spanmålspriserna, Äro dessa höga, t. ex. 10 Rdr
eller deromkring, så har Professorn sin bergn ning ,
behöfver således ingen tillökning: är spanmäålen i
vanpris t. ex. 5 Rådr T:n, så äro 200 Rdrs tillök-
nivg alltför obetydlig, och han nödgas ändock skuld-
sätta sig. Huru lätt hade ej varit att inse detta,
och huru lika lätt alt förekomma följderna deraf?
Man hade bestämt ett belopp i penningar, erfor-
derligt till en Professors anständiga utkomst: de år
då lönen på Akademicns stat öfverstigit eller jemt
upp utgjort denna summa, hade ingen viterligare
tillökning erfordrats: det år åter, då vanlig ga span-
målslöven unvnderstigit densamma, hade erhållits en
Syllnad, motsvarande beloppet och således behof-
vet. I sådant fall hade en jemn bergning vunnits.
Nu deremot fortfar samma vacklande mellar ebb
och flod, som tillförene. Ingenting synes ha varit
lättare, an denna kalkulation, men ty värr lefve
vi icke i det tidehvarf , då syftesenliga kalkyler
äro de rådande. Detta visar sig så väl i denna,
som flera andra finans- regleringar, och det vore
derföre önskligt, om Ständernva hädanefter, då de
anslå medel, äfven bestämde sartet för dessa me-
dels vändande,
Några af de föreslagna nya Lärarebeställningarne
synas I afseende på deras nytta helt problems tiska,