Article Image
Den, som väckte mesta uppmärksamheten I Ständet, var ett utförligt och väl motiveradt förslag af Peter Persson från Galmar Län om de indelta räntornas ingående till Staten, med flere åtgärder för att lindra grundskatterna, hvilken i morgon skall införas in extenso. I sammanhang bärmed föreslog Peter Persson, att till skyndsam verkställighet måtte påfordras den af Rikets Ständer vid flera Riksdagar yrkade förenkling eller reduktion af hemmansräntorna i de Län, der de finnas i ett större antal persedlar utfördes samt i cn annan motion: att markegångspriset måtte från en Riksdag till anvan af Ständerna bestämmas efter medelpris-förhållanderne under förflutna tiden. Peter Pehrsson från Jönköpings Län föreslog, att Smålands Kavalleribataljou mätte få förvandlas till infauteri mot 7 tunnor spanmåls vakansafgift; samt ett förslag om Jägerislatens indragning, såsom öfverflödig, om skogsvården lemnas åt krouobetjeningen. Nils Strindlund framlemnade ett memorial, deri han vidrörde den oro, som landtUunannen erfarit af ett i tidningarne gjordt förslag att Jordeböckerna måtte varda granskade och rättade. Då enhvar inser, i hvad belägenhet hvarje jordägare skulle befinna sig, om en sådan obegränsad granskningsoch pröfningsrält blefve tillåten, trodde sig motionären äga fullt skäl att yrka: Från Statens sida må ej något anspråk kunna väckas emot enskilt man om förändring af hemmans natur och mantal, sådant det, enligt sista Jordeböcker, under tio eller kanske tjugo års tid varit vid skyldigheten ansedt och beräknadt, samt enär i älfdte ;jordeböcker upptagen grundränta, under de sista tio åren, oafbrutet varit utor jordeböckerna utesluten eller ock upptagen i mindre belopp, än i de äldre, må rättigheten att utkräfva den gamla högre räntan genom försummad preskription anses hafva upphört, och vid det under sist förflutna tio år utan anmärkning iakttagne förhållandet med räntan förblifva. Efter dessa seriösa förhandlingar om Statens angelägenheter, uppträdde Zasulin och höll med mycken känsla, till Ståndets synnerliga rekreation, ett betydligen långt tal, deri han omrörde diverse tankar om menniskans behof af hvarandras biträde, såsom grunden för samhällslefnaden, — om otvungen industri, jemförd med skråprintiper, om de nu befintlige näringslagarnes tillkomst af felaktiga begrepp och kanhända deraf, att tidehvarfvet icke medger andra utvägar, — men det gifves ingen preskription för förnuftet. Hållskjutsen är i sanning ett vigtigt öfverläggningsämne — detta uti inrättningstiden icke ursäktliga och i vår tid för lagbegrepp och näringsbegrepp tilläfventyrs verkligen vanhedrande fortskaffningssätt: — Hufvudsaken i detta: ämne är att fortskaffja en resande på de vägar, som antingen redan inrättade eller framdetes komma att inrättas. Motionären föreslog hållskjutsens afskalfande, skjutsens utgörande genom entreprenad och skjutslegans förhöjande. Hans Jansson från Elfsborgs Län hemställde till sina medbröder, huruvida det vore nödigt och lämpligt att med sådana filosofiska inledningar, som Insulins, draga ut på tiden och pröfva Ståndets tålamod, då fråga är endast om hållskjutsen, hvarom redan så mycket är ordadt och-diskuteradt. Härefter androg Insulin 16: särskilta memorialer i hvarjehanda ämnen: : Motionerna under detta plenum belupo sig till ett antal af circa 50. De rörde: Förslag om förlikningsdomstolar; om tysta förmånsrättens afskaffande och inrättande af Förmyndarekamrar; om en ny exekutionsstadga; om lag motdiktade köpeafhandlingar; om fördelande på all slags-jordaf brefbäringsskyldigheten; om indragne Adelsfaneboställens försäljande till skatte på offentlig auktion; om förbättring af Posthemmans vilkör; : om ökad tull å Finska oxar, kött och lin; om: fattigproeentens utgående af sterbhus efter samma, behållning i stället för summa tillgång; om bränvinsbränning, m. m. Motionerne dels remitterades, dels bordlades; inga diskussioner egde rum: i EE a nn mma seas StatsUtskottet har nu till Riksstånden. inkommit: med sitt betänkande rörande talmännens representations-kostnad;: och aflöningen för Sekveterare och betjening vid Riksdagskanslierna,, Öfverhufvud hafva Statens utgifter för hvardera talmanLA er ee å oo Fas At OQO NI. P1

18 februari 1834, sida 3

Thumbnail