Horde taktlesa propottionen emellan dubbla be-
loppet af sedlar till silfver.
Hr Hartmansdorff ansåg systemet, att begära nå-
gon ledamots anförande på trycket, härleda sig från
den tid, då hela protokollerna ej trycktes; men nu
mera, då sådant skedde, innebar en dylik begäran
endast en kompliment, hvarföre den, hvilken en
dylik kompiiment ej vederfors, trodde sig ha skäl,
att klaza öfver prejudice. He IH. ansåg det de:före
bäst, att alla de talare, som yttrat sig öfver reali-
sationsfrågan, anmodades att till trycket befordra
sina yvitranden.
Ar Grefven och Landtmarskalken delade denna
tanka, och sorde derom en hemställan till Ståndet
som biföll den.
Hr Gripenstedt uppläste en motion om en brän-
vinsskatt, med förslag till en komites väljande för
detta ändamål, hvartill R. o. A. skulle utse 7 le-
damöter, och hvartdera af de öfriga Stånden 2.
Som emeilertid denna motion var konstitutions-
stridig, enär Ständerna ej kunde välja annat än
utskolt, och dessa med ett lika antal Jedamöter
från hvarje stånd, så beslöt R. o. A., på Hr Gref-
ven och Landtmarskalkens förslag, att motionen ej
kunde upptagas.
Anföranden upplästes föröfrigt: af Friherre Stro-
kich om en beskattning på förbrukning af siden och
konsumtion ef sprituösa drycker — af Hr Ramsay
om enskiftes-stadgan med förslag, att, när En-
skifte begärdes, gode män borde undersöka, huruv!-
da det vore öfverensstämmande med hela byns nyt-
ta; — af Hr Hohenhausen, om löneförbittring för
Kronofogdar och Häradsskrifvare på Gottland, hvar-
vid motionären anförde, buruledes vid en föregåen-
de lönereglering spanmålstunnan: blifvit för civil-
staten beräkvad till 4 Rdr., men för militären till
6, och hoppades han att detta skulle vara det sista
draget af avi2he: mellan civila och militära embets-
män; — af Hr I. F. Aminoff att andra antecknin-
gen hos R. o. A. måtte ske tidigare, så att detta
stånd kunde vara konstitueradt på samma gång
som de andra — samt af Grefve Fersen om en re-
visiop af knekte-kontrakter, hvilka borde bringas i
öfverenstämmelse med gällande författningar, hvar-
vid motionären, såsom bevis på stridigheten emellan
dessa sistnämda och kontrahenterna, bifogade 16 så-
dana, hvarur han anförde elt par citationer.
Nu företogs remiss af de sedan föria plenum på
bordet hvilande motioner. Sådan beviljades utan
diskussion ät Hr Montgommerys om lotteriernes al-
skalfande, åt Friherre Strokirchs om Lagmansrät-
terna, ät Hr Hallenborgs om Skånska 1io0teringen.
Vid frågan om LöjtnantHårds anhållan om en lön
på indragningsstat, anmärkte Hr Rosenblad, att han
icke ville söka motverka densamma, men ogillade
formen, emedan dyl ka förslag borde utgå från Re-
eringen. Hr Rosenqvist deremot höll före, att då
folket betalte, vardet äfven folkets ombud som äg-
de rätt att bäde bevilja löneförbättringar och taga
initiativet i detta fall, samt att han: derföre ansåg
både Hr Härds ansökning och alla andra dylika rik-
tiga, äfven till formen.
Då herr Lefrns motion: om myntenheten före-
kom, erinrade Hr Hohenhausen om sdecimalräk-
ningens nytta, hvarpå han som bevis atifördej bland
annat, Rysslands exempel, hvarsobildade: och i skvif-
konsten ofta kelt och bållet:ekunnige handlande
hjelpte sig fram endast med-:en: tafla , försedd med
ståltrådar och några derpå uppträdda kulor , eme-
dan man der, likasonr i Frankrike, endast hade
2:ne kolumner ikassaböckerna. Hr H, som - med-
gaf nyttan af enlig -myntenhet, ansåg dock halfva
Riksdalern dettill lämpligast, ;
Grefve Gustaf Löwenhjelm understödde motionen,
bvilken hav ansåg som ett skönt monument åt ko-
nungens regering och en heder för fölkets represen-
tanter, samt yttrade, att till förslagets Yerkställig-
het erfordrades blott ett kapital;-somhvar ochien
ägde, ett kåpital , som temligen liknade Fortunati
pung och som hette en verksum vilja.
Friherre Sprentportens motion om. en accis-afsift
af 2 skill. Banko på hvarje: till Stockholm införd
kanna bränvin, understöddes: af ett anförande al Hr
Bruncrona, so tri trödde att denna afeift: kunde å-
läggos äfven tikets öfriga? städer, hvarvid stalaren
anmärkte nödvävdigheten: att: göra: någotiförs statens
offentliga byggnader; af hvilka! de , somy uppfördes
sedan Gustaf den :3:djes tid, hvarkeh utmärkte a sig
het , det enda, vari de öfverträffade; demöfrån al-
i Gilefyd 5 wenhielmisillede! motionen 1 shda. att