vi redan användt och komma att använda i det allmännas
tjenst; v klaga deröfver. att de rättigheter, som lagarne vid
värt inträde 1 cmbetet försäkrade oss, ehuru obetydliga de
än voro, skola genom dessa nya, da oförutsedda och oparäk-
nade, Skolor, na på en gång nära nog reduceras till intet.
Vi beklaga att, vid grundläggningen af dessa läroanstalter
i Ämäl och Filipstad, ingen synes -betänkt detta förhållan-
de, eller afsett, hvad öde mar beredde oss för framtiden,
ingen synes citersinnat, alt genom de dubbla är dessa inrätt-
ningar tillerkönnas, man gåfve liksom dödsstöten ät en ska-
ra af fattiga tjenstemäns fortkomst, hvilka skola se sig un-
danträngde äfvea från de bättre Sacellanien och ända säk-
rare från förslagsrum till Pastorat i ett Stift, som har få
sådane, men för sin vidsträckthet och genombrutna lokal
troligen behöfver proportionsvis flera subalternprester, än de
fleste öfriga Stiften. Vi beklage. på det högsta, om Statens
tillgångar hittills fannits så medtagna för andra angelägna
behof, att den icke förmatt lika lätt påöka lönerna åt ifråga-
varande 6 nya Lärare, att de kunnat anses umbära dubbel
årsberiäkning, som den mäktat öka lönerna åt högre embets-
män, så inom som utom cklesiastik-staten. Vi beklage om
tillständet skulle vara så högst olyckligt i vårt land, att så
obetydliga besparingar icke skulle kunna beredas på ulgifts-
titlarne, som erfordrades till detta ändamål, och hvarigenom
åtminstone början kunde blifva gjord till införande af en
bättre sakernas ordning inom de presterliga befordringarne,
samt ät cn miängd i ringa vilkor arbetande Statens tjenare
förvaras atminste hoppet om en ljusare framtid. -— Vi kun-
na ej dölja att antalet af subalteruprester inom Stiftet sy-
nes alltför stort för att, utan den moguaste pröfning, upp-
offras för dubbel årsberäkuniug åt 6 nya, ännu icke tillsatta
Skol-Liärares raskare fortkomst på befordringsbanan. Vär
öfvertygelse är, att så mänga prestmäns lidande lika litet
kan gagna ståndet och församiingen, som dem sjelfve, och
att följderna ar detsaniuma skola blifva med tiden, ju längre
dess mer, al ett betänkligt inflytande. :
Det är ej synnerligen längesedan då Kolleger vid Karl-
studs Skola tjente med 10 tunnors lön, och derunder, och
då hade dubbla meriter en billighet för sig. Men vid de
nya Skolorna i Amäål och Filipstad far Rektor 90, älste Kol-
legan 5o, yngste 40 tunnor, en aflöning, som öfverstiger hvad
en Adjuukt atujuter såsom Vikarius,: da han sjelf bekostar
sitt uppehälle, emedan 30 tunnor i thy fall pläga vara van-
liga inkomsten, utom vid Pastorat, der Vikarien erhåller
20p Rdr Bko jemte fritt vivre, hvilket således motsvarar äl-
ste Kollegans lön. Tillfällen äro likväl sällsynta för sadane
Vikariat. Hvad mödan och ansvaret vid tjeustebefattnuingen
angar, så torde den, utan nagra ferier under året, fullt kua-
na jemföras med Skol-Lärarens tjenstgöring allenast 32 vec-
kor. Om således någon löneförbättrivg ansäges behötlig för
dessa nya Skol-Lärare i och för det de komma att sakna
dubbla meriter, så förmoda vi densamma icke blifva betyd-
ligare, än all dena på ett eller annat sätt utan svårighet
skulle kuuna tillvägabringas, savida Kougl. Maj:t och Ri-
kets höglotl. Ständer lyssna till var klagan och finna deu
skälig. Men om, mot förmodan, inga allmänna medel på
något sätt härtill skulle kanna beredas, så vilja de al oss,
som aro Adjunkter, hellre geuom en billigt fördelad afgitt
af våra små löner, efter vär förmåga och Högvördiga Dom-
Kapitlets rättvisa pröfning, söka, så godt vi förma, fylla
bristen, än att genom dubbel ärsberäknuing hos Skolans Lä-
rare se oss, ännu vissare än hittills, utestängda från förslag.
Vi vilja i var mån, genom detta ofter på fosterlandets alta-
re, hellre egua en tribut af vara ringa tillgangar, för ut-
bredaude at nyttiga kunskaper, än alt stillatigande afbida
det oblida öde, som i vidrigt fall förestar oss och alla dem,
hvilka hädanertter inträda på Adjunktsbanan. Skulle likväl
detta medel till afvärjande af det förestående menliga för-
hallandet anses olämpligt ochi framtiden oanvändbart, så
taga vi oss friheten vördnadsfuilt föresla en annan utväg.
Tul Kollegaterna vid de ifrågavarande nya Skolorna för-
moda vi icke djupare lärdom erfordras, än att hvilken Ad-
junkt som helst, skulle dem till ungdomens nytta kunna
törestå; åtminstone bör ibland cirka 50 Adjunkter så mån-
ga skickliga finnas, att Högvördiga DomKapitlet tryggt kun-
de deraf missivera 4 till tjenstgöring vid nollegaten pa ett
eller två är, hvarefter dessa kunde utbytas mot andra, när
sa fordrades. Vi tro, att hvarken Skolan eller Adjunkt-
korpsen skulle förlora på en sådan vexlad tjenstgöring öm-
som vid Läroverket och i församlingen, likasom 1 sadant
fall hvarken dubbla år eller ökade löner behöfdes.: Hvad
Rektor beträffar, som har husrum och go tunnor i lön, så
synes han, äfven utan dubbla meriter, dermed kunna vara
fullt belåten. Mången eklesiatisk tjensteman, med lika be-
svärlig och ansvarsfull befattning, måste atnöjas med min-
dre inkomster.
Då vi sålunda inför vårdarne af såväl församlingens, som
dess lärares bästa nedlagt vära äsigter och djupa bekymmer
1 detta ämne, göra vi oss den glada och förtröstansfulla för-
hoppningen, att dessa blifva bade upplyst och oväldigt pröf-
vade, sänt så vidt på Högvördige tomkapitlet beror, be-
fordrade till det åsyftade ändamålet. I sådan afsigt bön-
falla vi att, innan de nya skolsysslorna förklaras ledige el-
ler tillsättas, Högvördiga Donmkapitlet behagade i: underdå-
nighet underställa denna vår ansökning Kongl. Maj:ts: al-
lernadigste ,pröfning, äfvensom vid iustundaunde Riksdag,
genom Stiftets Hrr deputerade, Riksenus höglofiige ständers
ömma behjertaude.
Den af nagra ibland oss redan förut till Högvördige Dom-
kapitlet ingifua ansökning, om upphörandet af dubbla ar
vid den nu lediga brukspredikants-beställningen på Billings-
fors, auhalle vi vördnadstullt matte vid samma tillfälle få
till Kongl. Maj:t och Riksens höfloflige ständer åtfölja; ty
den förman af dubbla meriter, som ägaren af Billingsfors
bruk, :under partitiden vid 1761 års Kiksdag, förmådde ut-
verka åt brukspredikanteu, anse vi så olimplig och sa för-
fördelande för stiftets öfrige prester, samt så utan allt be-
hof påkallad, att vi icke annat kanna; än samfällt instäm-
ma i den allvarligaste önskan om dossupphöranude.
Lika lydande med den till Karlstads: Domkapitel denna
dag ingitna original-ansökningen, undertecknad af 131 bland
Stittets presterskap, ,och dervibland af 22 pastorer, försäkrar