frinerre Jacob Ceacerstrom medgat! val behollgheten af ett anslag för Stockholms offentliga byggnader, men förklarade sig emot utvägen, som skulle föröka denna ojemnhet i beskattning, hvarölver man klagat, och som man sysselsatt sig med att afbjelpa. Hr Troil anmärkte, att afgiften ej kunde, mer än andra bevillningar, fastställas för längre ud, än till nästa Riksdag. Grefve Löwenhjelm medgaf olämpligheten af denna accisafgitts uppbärande i de städer der tullar ej finnas, samt orättvisan af att andra städer skuile skatta till Stockholms förskönande, hvarpå Grefven såsom exempel anmärkte; huru obilligt det skulle vara, om Göteborgs, af en ren och sann muniecipalanda lifvade borgerskap, som gjort så mycket för sin egen stad, skulle skatta till Stockholm. Friherre Sprengtport en upplyste, att i Frankrike och Belgien hvarje stad ägde rättighet, att sjelf bestämma sin accis; trodde, att den ifrågavarande alt giftens uppbärande ej skulle medföra mycket längre tidsutdrägt, än han behöft, för att omnämna förfarandet ervid; att det vore nödigt, att göra någontipg förfStockholm, som i folkmangd och välmåga : kunde anses stationärt, emedan det under de sista 5 åren 1 detta hänseende ej förkofrat sig, ett förhållande, som vore alldeles motsatt mängden af Europas öfriga stora städer, och begärde slutligen motionens remitterande till StatsUtskottet, som ägde att yttra sig öfver sjelfva anslagets nodvändighet. Denna åsigt delades väl af Hr Landtmarskalken, men ej af Ridderskapet och Adeln, som besvarade den derom framställde propositionen med Nej, hvarföre remiss beslöts till BevillningsUtskottet. Hr Skogman aflemnade ett förslag till lagar för enskilte banker, hvilket dock icke upplästes, emedan då plenum redan fortfarit till kiockan half till 4 e. m. Hr Biben hemställde, om icke den började uppläsningen af StatsUtskottets betänkande om Riksdagskostnaderne kunde få afbrytas, hvartill Ståndet samtyckte, och plenum sålunda slöts. Högv. Preste-Ståndet höll, som vi uli gårdagsbladet omnämde , 1 går sin första offentliga session. Vi måste bekänna, att ehuru icke några amnen af politisk vigt, eller af en mera pikant natur, der förekommo, gjorde det likväl ett ganska angenämt intresse att: åhöra den logiska ordning 1 föredraget , den frihet från det eljest nog vanliga hackandet och återlagandet af en gång sagda meningar samt det jed:ga och vackra Språk som nästan utan undantag utmärkte de Talare, som der i går yttrade sig. Äfven gaf samtl. Ledamöternes lika drägt åt det yttre af deona samling ett värdigt utseende. Vi förbigå äfven i dag Hr Prof. Agardhs anförande i brävvinsbränningsfrågan, då vi efter justeringen ämna meddela det in extenso, och namna blott, att Hr Biskop Frawzen, i anledning deraf, yttrade den åsigten, att all bränvinsbränning borde förbjudas, för hvilken åsigt såsom skäl åberopades bränvin-förbudetvunder Joo. ;Gustaf den 3:djes tid, hvilket, om det fått fortfara, Hr Biskopen förmente skulle hafva bragt bränvinet aldeles i glömska. En i förra plenum väckt motion af Hr Komminister Dahlgrem om inrättande af en allmän Enkeoch Pupillkassa för eklestastikstaten, föranledde en kort diskussion. Hr Doktor J. M. Svedelius uppläste ett avförande, hvari ban understödde motioaen, på grund af den, erfarenhet, att Prester sällan lemna. någon formögenhet efter , sig, och lembade den upplysningen alt för närvarande i riket finnas 1,214 Prestenkor, de flesta i utblottad belägenhet. Till fond för enkekassan töreslog Ar Doktorn att användas 1:0 en årlig insats af hvarje eklesiastik tjensteman; —2:0 inkomsten af besparda pastoralier, der ej vådår äta. rum; — dessa medel gå nu till byggnad .och underhåll af läroverken; mel då alla klasser hafva gagn af dessa, borde de bekostas af allmänna medel; och 3:o. de afgilter, som nu gå till Wadstena Krig smanshus. En särskilt fördel af en. sådan pensionsinrättning vore, att alla Extra nådår kunde försvinna. Professoren Agardh instämde med den föregående, i afseende på syftningen; men om fond nu skulle hbopsamlas för framtiden, så blefve de nu fefvande enkorna utan. Man komme: till samma mål, men förr, om afgifterne genast samlades och utdeltes. i Uti detta: ämne yttrade sig: jemväl. Hr Biskop Faxe och HisProfessor Gr enander;. båda instämmande i motionens nögväpdighet. . Hr. Fält Prosten Bjur sten: begär de,, att i avledning I af en förnt vänlt franca AM. föreckrifter I alscer de