frinerre Jacob Ceacerstrom medgat! val behollg-
heten af ett anslag för Stockholms offentliga bygg-
nader, men förklarade sig emot utvägen, som skulle
föröka denna ojemnhet i beskattning, hvarölver man
klagat, och som man sysselsatt sig med att afbjelpa.
Hr Troil anmärkte, att afgiften ej kunde, mer
än andra bevillningar, fastställas för längre ud, än
till nästa Riksdag.
Grefve Löwenhjelm medgaf olämpligheten af
denna accisafgitts uppbärande i de städer der tullar
ej finnas, samt orättvisan af att andra städer skuile
skatta till Stockholms förskönande, hvarpå Grefven
såsom exempel anmärkte; huru obilligt det skulle
vara, om Göteborgs, af en ren och sann muniecipal-
anda lifvade borgerskap, som gjort så mycket för
sin egen stad, skulle skatta till Stockholm.
Friherre Sprengtport en upplyste, att i Frankrike
och Belgien hvarje stad ägde rättighet, att sjelf be-
stämma sin accis; trodde, att den ifrågavarande alt
giftens uppbärande ej skulle medföra mycket längre
tidsutdrägt, än han behöft, för att omnämna förfa-
randet ervid; att det vore nödigt, att göra någon-
tipg förfStockholm, som i folkmangd och välmåga
: kunde anses stationärt, emedan det under de sista 5
åren 1 detta hänseende ej förkofrat sig, ett förhål-
lande, som vore alldeles motsatt mängden af Euro-
pas öfriga stora städer, och begärde slutligen motio-
nens remitterande till StatsUtskottet, som ägde att
yttra sig öfver sjelfva anslagets nodvändighet.
Denna åsigt delades väl af Hr Landtmarskalken,
men ej af Ridderskapet och Adeln, som besvarade
den derom framställde propositionen med Nej,
hvarföre remiss beslöts till BevillningsUtskottet.
Hr Skogman aflemnade ett förslag till lagar för
enskilte banker, hvilket dock icke upplästes, eme-
dan då plenum redan fortfarit till kiockan half till
4 e. m. Hr Biben hemställde, om icke den började
uppläsningen af StatsUtskottets betänkande om Riks-
dagskostnaderne kunde få afbrytas, hvartill Ståndet
samtyckte, och plenum sålunda slöts.
Högv. Preste-Ståndet höll, som vi uli gårdags-
bladet omnämde , 1 går sin första offentliga session.
Vi måste bekänna, att ehuru icke några amnen af
politisk vigt, eller af en mera pikant natur, der före-
kommo, gjorde det likväl ett ganska angenämt in-
tresse att: åhöra den logiska ordning 1 föredraget ,
den frihet från det eljest nog vanliga hackandet och
återlagandet af en gång sagda meningar samt det
jed:ga och vackra Språk som nästan utan undantag
utmärkte de Talare, som der i går yttrade sig. Äf-
ven gaf samtl. Ledamöternes lika drägt åt det yttre
af deona samling ett värdigt utseende.
Vi förbigå äfven i dag Hr Prof. Agardhs anfö-
rande i brävvinsbränningsfrågan, då vi efter juste-
ringen ämna meddela det in extenso, och namna
blott, att Hr Biskop Frawzen, i anledning deraf,
yttrade den åsigten, att all bränvinsbränning borde
förbjudas, för hvilken åsigt såsom skäl åberopades
bränvin-förbudetvunder Joo. ;Gustaf den 3:djes tid,
hvilket, om det fått fortfara, Hr Biskopen förmente
skulle hafva bragt bränvinet aldeles i glömska.
En i förra plenum väckt motion af Hr Kommi-
nister Dahlgrem om inrättande af en allmän Enke-
och Pupillkassa för eklestastikstaten, föranledde en
kort diskussion. Hr Doktor J. M. Svedelius upp-
läste ett avförande, hvari ban understödde motio-
aen, på grund af den, erfarenhet, att Prester sällan
lemna. någon formögenhet efter , sig, och lembade
den upplysningen alt för närvarande i riket finnas
1,214 Prestenkor, de flesta i utblottad belägenhet.
Till fond för enkekassan töreslog Ar Doktorn att
användas 1:0 en årlig insats af hvarje eklesiastik
tjensteman; —2:0 inkomsten af besparda pastoralier,
der ej vådår äta. rum; — dessa medel gå nu till
byggnad .och underhåll af läroverken; mel då alla
klasser hafva gagn af dessa, borde de bekostas af
allmänna medel; och 3:o. de afgilter, som nu gå
till Wadstena Krig smanshus. En särskilt fördel af
en. sådan pensionsinrättning vore, att alla Extra nåd-
år kunde försvinna.
- Professoren Agardh instämde med den föregåen-
de, i afseende på syftningen; men om fond nu skul-
le hbopsamlas för framtiden, så blefve de nu fefvan-
de enkorna utan. Man komme: till samma mål,
men förr, om afgifterne genast samlades och utdel-
tes. i
Uti detta: ämne yttrade sig: jemväl. Hr - Biskop
Faxe och HisProfessor Gr enander;. båda instäm-
mande i motionens nögväpdighet. .
Hr. Fält Prosten Bjur sten: begär de,, att i avledning I
af en förnt vänlt franca AM. föreckrifter I alscer de