ia Jari har visserligen af exempel från andra klasser, men bufvudsakligast gerom säkerheten för Nen enda på1 a 1? i fölid, som på arbetsklassen verkar, nemili att genom arbete attiena sin skuld, öfvergårt till en vidsträckt iäflan i skickligheten att eludera författningar och på alit sått vara bedräglig. Motionären yrkade derg a AA . . sva . M före en författning, som gör avilkorligt, att skulder till och med 100 Rdr Bio och derunder vas med sådant arbete, som ligger mom es förmåga, samt beräknvadt till det i 1 ICT HR IUI4 NIE ARI NA 7 fö orten : bara pris på beting eller dasspenoiag, dock icke utan den skyldiges bifall mer an 2-3 af färtjensten må vid hvarje veckas slut å skulden afräknas, och den Äterstårnde tredjedelen förskjutas till den arbetandes underhåll. Och borde arbetet, enär fordrings-ägaren ej sjelf knuode deraf va, få transporteras tll annor man. I för: ening härmed proponerade motionären att fordriagar af 100 Rdr Rgs och derunder, vid tillfälle af konkurser, målte af alla, i likhet med hvad för allmogen är tillåtet, få bevakas utan den mängd bandlingar, som nu äro afnöden, samt slutligen att, om i en konkurs hela den godkända bevakningssums man ej öfverstiger 300 Rdr, eller den slutliga bristen, utan alt mer än 75 procents ni elning ägt rum för de särskilte fordringsägarne, gemensamt icke öfverstiger 300 å 350 Bådr, detskulie åligga cessionanten att med arbete aftjena denna brist efter fordringarnes ålder, till 33 å 50 procent hos hvardera innan arbetet ånyo hos den första började. 3) Förslag af Per Nilsson från Kristianstads Län om Skogsoch Jägeribetjeningens afskaffande å alla orter, der ej vidlyftigare kronoparker och allmänningar nödigt kräfves att dessa tjenstemän bibebålla , och att, på andra mindre skogbeväxta orter, sådane parkar och allmänningar samt boställsskogar må anförtros åt kronobetjevingens vård och bevakande. Motionären trodde sitt förslag vara så mycket lämpligare, som de fleste ägare af kronoskattehemman, berustade säterier och statsjord af kronoskattenatur begagnat sin erhållna lösningsrätt af ekeskogen samt storverksoch maste-träd. 4) Memorial af J. O. Dahlberg att till Rikets Stander få öfverlemna ett bifogadt förslag till ny bevillningsstadga, åsyftande minskning i bränvivets tillverkning. 5) Memorial af Erik Persson från Gefleborgs Län om afskaffande af hållskjuts och förhöjning af oskjutslegan. Motionären framställer, burusom han acsåg skjutsningen, då den hvarken hörer till jordboksräntans, kronotionde, indelning eller bevillning, icke vara någon i lag ålagd skyldighet, utan en lemning från våldgästningen; att det vore, i ett så upplyst tidehvarf, ingalunda för scart att förekomma, det en jordbrukare, med folk och dragare, ryc kes från plogen, för att vid gästgifvaregårdarne, der tillfällen till så mänga utsväfningar erbjuda sig, vänta stundom förgäfves den resandes ankomst. Motionären ansåg nödigt alt genom skjutslegans förhöjande till 24 sk. Biko milen för hvar häst framkalla entreprenörer, hvilka, med den hjelp de ecnom frivilliga öfverenskommelser kunna få, skulle befria allmogen från denna sto för åkerbruket menliga skyldighet, At skjutslegans förhöjning vore obillig, torde man j med skäl kunna påstå, då men jemförer den med hvad som utomlands är prisct. — I sammanhang med denna sin motien föreslog Erik Persson, att de embetsoch tjenstemän, som nu enligt reglementet bestås 2 hästar, måtte :hädanefter få åtvöjas med 1, de som nu erbå!la 3 få åtvöja sig med 2, 0. 8 Vv. synnerligen som desse embetsoch tjenstemän sällan begagna, sit beviljade hästantal. Bordlades,. 6y Peter Perssons från Kalmare Län memorial, att postlegan måtte utgöras till lika belopp som FE ronoskjutslegar, så mycket hellre som postförarens ansvar för postens värd och riktiga framkomst är vida större och mera maktpåliggande an Kronor skjulsen, och postbonden måste oftast nattetid fardas och i de svåraste vägar merendels skjutsa postiljonen, så att han nödars taga 2 hästar, men får bloit betalning för 1. Visserligen äro1 Kongl. Kungörelsen den 19 Auguli 18:0 några förmånver tilldelade postbönder, men vid noggrant pisec nde äro dessa mera chimeriska än recla. Bordlades. Hr Bruks-Patron Totties motion. om utvidgad smidesfrihet i Bergslagen. HN i Vördsamt: Anförande. 6 Bland föremålen för landets ekonomiska Iagstiftning; har man redan för sekler tillbaka alltid ansett bergshandFölster itotns, toto SEN SA RARE TT TTT TTK RR KT 0 GR ROR I ——————