MARE On U LR 0 rn nn
tet, som reserv- och håll-skjutsningen i sin närva- I
rande organisation medförer. Han föreslog derföre
reseryskjutsens utbjudande på entreprenad genom
Kon. Befallningsh. omsorg, likväl med det vilkor,
alt anmälan om en sådan entreprenad förut af re-
serv-skjutsskyldige hos Kon. Befallningsh. göres,
enär, på vissa mindre fruktbara orter, de sijuts-
skyldige, som bo nära gästgifvaregårdarne, kunna
finna det med eget intresse förenligt att sjelfve be-
strida skjutsningen. Om detta förslag antoges, skul-
le säkerligen gästpifvarne, hiträdde af sina närmaste
grannar, finna sip vinst i att sjelfva åtaga sig hela
skjutsningens utgörande, hvilket skulle förekomma
den svåra tidspillan och försummelse i Landtmanna-
arbetet, som hemmansägare. boende stundom 3-4 mil
från gästgifvaregården, mäste vidkaännas. Hållskjut-
sen blefve då fullkomi: umbärlig, alldenstund
entreprecörerne skulle ålizga att inom viss kort tid
hålla hästarne i beredssap. Motionen lades på bor-
det, bitvrädd af flera bilan? Ståndets medlemmar.
2) Af samma Peter Jönsson: Motion om löne-an-
slag åt Nämde- och Fje:dingsmän för deras tidspil-
lande befattningar.
3) Motion af Samuel Andersson från Östergöt-
lands Lin, att besparingarne, som genom Talmans-
tafflarces indragning uppkomma, och hvilka motio-
nären förmodade kunna uppgå till 2000 Rdr för
hvart Län, måtte blifva avslagne till sådana hem-
mar, hvilka äro betungade med kronobrefs och kyr-
kopostens fortskaffande. — Bordlades.
4) Hans Jansson från Elfsborgs Län föreslog,
att till befrämjande af spridda roteandelars samman-
dragning vid Inde!ta InfanteriRegementen, det måt-
te vara tillåtet Ro!e-intressenterne att, utan afse-
ende på gamla taxeringen i daler och öre (efter
1685 års Indelningsverk). göra utbyten afslike rote-
andelar, när nemligen det ena h-mmanet åtager sig
utgora olikheten i afgiftersa för det andra, efter
vederbörlige, af Sockenfuilmäktige eller Berednings-
Komitcerne upprättade förslag, hvilka af Läns- el-
ler Regemenis-Komite böra granskas och fastställas.
— Bordlades.
5) Af samme Hans Jansson. Att de betydliga
resterande afbetalningar för den undsättnings-span-
mål, som efter 1826 års missväxt lemrades åt
vissa härader i Elfsborgs Län, måtte på det sätt få
utgå, att spannmål aflemnades , tunna för tunna,
på V. Eds kronomagasin med 560 pets förhöjnirg
såsom ränta. Bordlades.
6) Anders Pålsson från Jönköpings Län: Om Lag-
mansrätternas upphörande. — Biträddes af hela
Ståndet och remitterades till LagUtskottet. — (Mo-
tionären ansåg vid förra Riksmöten tillräckligt vara
ordadt i detta vigtiga ämne, så att det vu endast
behöfde skridas till handling ien fråga, hvarom han
trodde blott vara en tanka).
SF) Förslag af Anders Pålsson och Peter Persson
om lika arfsrätt för bröder och systrar i allmän-
het.
8) Anders Pålsson från Jönköpings Län: Om af-
skaffande af Landsfiskals-tjensterna. I brist på lön
äro desse öfverflödige cmbetsmän särskilt frestade
att begaszna åklagaremakten till prejerier, synnerli-
sen som ett skonsamt öfverseende lättare föder sin
man, än utförandet af ett besvärligt aktorat.
9 Af Wiklund från Westerbottens Län: om å-
terupplifvande af de såkallade Årbetsdomarne,
hvarigenom ett lämpeligare sätt blef beredt åt lån-
gifvaren, si åtminstone bland den arbetsföra all-
mogen få er Zilving för de gifoe lånebidragen, än
genom bysätteimg, som för fordringsägare medför
en ny ofta förspilld kostnad.
Motion af Lars Hansson rörande Sillfiskerier-
na i Bohbusländska skärgården.
Adelns plenum den 12 Febr.
Börjades med protokollsjustering som afbröts ge-
pom en hemställan af Grefve Cronhjelm, om det
icke skulle vara tillräckligt, att hvarje talares namn
nämdes, utan att hela hans yttrande upplästes.
Häremot opponerade sig Friherre L. Boje, som ön-
skade alt bela protokollet skulle fullständigt upp-
jäsas. Herr v. Hartmansdcorff anmärkte huruledes de
öfriga stånden klagat öfver, att riksdagarna förlänpg-
des, icke allebast genom mängden af talare bland
idderskapet och adeln, och deras länga tal, utan
äfven derigenom, att dessa skulle ännu en gång af-
höras vid Pprotokollsjusteringen, och hemställde så-
Jedes, om det icke kunde vara nog, att, i enlighet
med hvad vid förra Riksdagen brukats, talarens
namd eudast nämdes, men hela hans yttrande ej