RIKSDAGSUNDERRÄTTELSER.
Kongl. Maj:ts nådiga proposition, angående Ban-
kens öppnande till utvexling af silfver, hvarom
nämdes i gårdagsbladet, lyder som följer:
Genom nådig skrifvelse af denna dag har Kongl.
Maj:t inbjudit Rikets Ständer, att skyndsamt före-
taga den sedan sista Riksdag hvilande redaktions-
förändringen af regeringsformens 72 S, och Kongl.
Maj:t afbidar endast denna frågas afgörande, för
att till Rikets Ständer öfverlemna förslag till lag
för Banken. Emellertid har Kongl. Maj:t ansett sig
ej böra uppskjuta, att fästa Rikets Ständers upp-
märksamhet å den väsendtliga omständigheten, att
de för Bankens räkning, under de senare åren verk-
ställda silfverköp, haft menligt inflytande på sedel-
myntets värde, att de sålunda motverkat det med
mynthestämningslagen af den 1 Mars 1830 åsyftade!
ändamål, samt att, under närvarande förhållanden,
ytterligare inköp af silfver för Bankens räkning ic-
ke kunde aflöpa utan förlust för det allmänna och
för enskilta personer. Då tillika i betraktande ta-
ges, att, erligt hvad andra länders erfarenbet åda-
galagt, Bankens redan ägande tillgång 1 metallisk
valuta är, under en klok förvaltning, tillräcklig att
bestrida invexling af dess sedlar med silfver efter
myntbestämnivgs-grunden; att, om de till silfver-
uppköp yiterligare bestämde bankosedlar af mer än
2 millioner Riksdaler icke uterfvas, endast omkring
160,000 Rdr specie erfordras för det vid sista Riks-
dag af Rikets Ständer antagna förhållande emellan
metalliska fondea och utelöpande sedelstocken; att
sistnämda summa sannolikt är till fullo motsvarad
af de banko- och rikszäldssediar, som under mer
än 50 års förlopp genom tillfälliga händelser gått
förlorade; samt att Bankens lönande inkomster der-
utöfver verka till sedelstockens förminskning; så vill
Kongl. Maj:t härmed gifva Ritets Ständer sin åsigt
tillkänna:
Att ytterligare silfverköp icke äro af nöden, för
att sätta i verkställighet myntbestämningslagen at
den I Mars 1830, samt att således intet hinder fåa-
rekommer för uppfyllandet af den förbindelse Kol.
Mai:t och Rikets Ständer genom samma lag sig hög-
tidligen åtagit, och för Bankens öppvande till ut-
vexling af silfver sednast den i nästkommande Juli,
efter det lag för banken fastställd blifvit.
Kong!. Maj:t förblifver Risets Ständer med all
Kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.
I sammanhang härmed har Kongl. Maj:t uti en
särskilt proposition, uppmanat R. St. att skynd-
samt företaga de ifrån sista Riksdag på bordet hvi-
lande Konstitutions- Utskottets förslag till ändring
i 63 och 72 S S. Regeringsformen.
Den Korg! Skrifvelsen angående bränvinsbrän-
ningen torde, såsom omfattande ett för alla landt-
bushållare intressant ämne, jemväl förtjena att in
extenso meddelas, och lyder som följer:
Alltsedan år 18009 till närvarande tid hafva
grunderna för bränsvinsbränsingens utöfning vid
hvarje Riksdag utgjort föremål för Rikets Ständers
öfverläggningar: och Kongl. Maj:!, som förmodat,
att föreskrifter om en handtering, nu så allmänt
och så nära förenad med Svenska åkerbruket, skulle
kunna med bästa sak-kännedom uppgöras af Ri-
kets Ständers från alla landsorter församlade med-
lemmar, har tid efter annan i ämnet utfärdat sär-
skilta författningar, hufvudsakligen öfversnsstäm-
mande med de af Rikets Ständer derom !ram-
ställda förslag och grundade på deras i afseende å
beskattningen fattade beslut. Erfarenheten bar lik-
väl visatö att, under en fortfarande strid emel!an
olika intressen eller olika meningar om bränvins-
bränningens inskränkning eller utvidgning, sjelfva till-
verkningen ständigt ökats till både atlmävlighet
och belopp, samt ett öfverflöd på bränvin, i före-
ning med högt pris derpå, föranledt till dess all-
männare och omåttligare bruk, af det menligaste
inflytande på sedligheten, helsotillståndet och na-
tionelvälmågar. De på Kongl. Maj:ts Nådiga be-
fallning, genom Hr Justitie Statsneinistern, ifrån
samtliga domstolarne i Riket infordrade uppgifter
ådagalägga ojäfaktigt, att de år. då bränvin varit i
lågt pris, förbryteisernas antal titlväxt, och att det
deremot minskats de år, då bränvinsprisen varit
högre. Andra! offentliga bandlingar lemna dert
jemte anledning till den lika bedröfliga slutsats. att
genom bränvigets omåttligare bruk folkets fysiska
kraft och duglighet aftagit. Omsorgen för ordning
och sedlighet, för samtids och efterkommandes väl
- -. 2 ee 2 2 .
I