Vvat ellcr iotvdlilval ds :
dess område utöfva handel, slöjd eller närimg, o-
vilkorligen är skyldig att blifva borgare, för att
derefter såsom andre sådane inom staden deltaga i
beskattningen och öfriga reela och personella be-
svär som borgerskapet inom hvarje samhälle sär-
skilt kan åligga;
Af Brukspatronen, Hr Major P. Tottie: Om upp-
häfvandet af åtskilliga band på jerntiliverkvingen.
Motionären föreslog: 1:0 öppnad frihet i och utom
bergslagerne, att, för hvarje lofgifven härd med
450 Skeppunds årligt smide, tillverka så mycket
stångjern man medhinner, utan inskränkniog til
belopp eller arbetsmetod; 2:0 att den som ej äger
fullt 450 skeppund på härden, kunde få lösa sig till
den större smidesrättigheten efter de grunder, som
innefattas i Hrr Lagerhjelms och Rothoifs förslag till
ny smidesstadga; 3:o rättighet att, äfven 1 berg-
slagerne, få förädla sitt stångjern, äfvensom att från
bruk inom och utom bergslag få köpa ämnesjern,
utan att det försålda jernet hehöfde afgå på bru-
kens hammarskatt eller nytt smide.
Af Hr BRådmannen Hallgren om inskränkning el-
ler upphörande af gärdfarihandeln;
Af Hr Rådmannen Holm, om ändring i 19, 20,
21, 22 och 23 kapitlen Ärfdabalken, i ändamål att
närmare stadga domstolarnes skyldighet att vårda
omyndiges rätt;
Af Ur Kommerserådet Hemberg: om fortfaran-
de af en vid sista riksdag åt staden Ystad beviljad
lindring uti inqvarteringsskyldigheten.
Resultatet af den diskussion i Bonde-Ståndet an-
gående v. Zweigbergås behörighet att vara Rias-
dagsman, hvilken vi omnämde i gårdagsbladet, var
att Zweibergk utvoterades med tvåtredjedelars öf-
vervigt i röstantalet. Bland de talare som bidrogo
till detta resultat, tycktes Ståndet isyonerhet lyssna
till Strindlund, Botvid Jonsson, Johan Bengtsson, Jon
Jonsson och Insulin, som erinrade om det vådliga
1 prejudikatet; om en Herreman nu lyckades smyga
sig in i Stländet, så skulle nästa Riksdag väl kom-
ma två; man borde bevara Stlåndet ren!, såsom det
varit i förfädernas tid, o. s. v. Anders Danielson och
med honom Hans Jansson från Elfsborgs Län, An-
ders Andersson i Walla, Anders Nilsson i Tottarp
m, fl. erinrade väl, att det enda, som har kunde
komma i fråga, vore om Ziveigbergk varit ordinarie
tjensteman eller icke; i annat fall kunde han, säå-
som lika enhälligt vald som Ståndets fleste öfrige
representanter, icke afhändas den heligaste af alla
medborgerliga rättigheter. Oaktadt denna anmärk-
ning, och åtskilliga betyg som producerades, hvaraf
ett utaf förre Landskamreraren i Skaraborgs Län,
Kammar-Rådet Gyllenhoif, intygade, att Zweigbergk
icke som ordinarie innehaft den ifrågavarande tjen-
sten, beslöt Ståndet först genom särskut votering,
att några vidare upplysningar icke erfordrades, och
voterade sedan ut v. Zweigbergk.
JALLA TICL ALL I SLAM Tie PS
Anders Danielssons yttrande i anledning åf den
Kongl. Propositionen om Statsverkets tillstånd och
behof, med hvilket yttrande hela Ståndet förenade
sig, och beslöt dess särskilda tryckning, meddelas
här nedan:
Vördsamt Anförande.
Då Kongl. Maj:ts Nådiga proposition till Rikets
Ständer angående Stats- Verkets tillstånd och behof
nu blifvit öfverlemvad till Stats-Utskottens hand-
läggning, anser jag det vara min pligt alt fästa Ut-
skottets uppmärksamhet på de förhållanden, som
dervid synas böra komma i betraktande.
Den Kongl. propositionen föreslår en ökning i
de vanliga års-avslagen för Statsverkets behof af
något öfver 3g91,600 Rdr, samt särskilt 3 millioner
Rdr att utgå med G6oo,ooo Rdr årligen i 5 år till
försvars-verket, allmänna under visningen och all-
männa abetsföretag. För den förre utgiftens be-
stridande säges medel finnas i de hittills anvisade
inkomsterna, hvilka lemnat motsvarande öfverskott
det sednare betydliga anslaget skulle upptagas
i låneväg, samt allmänna bevillningens öfverskott
lemna tillgång för årlig ränta och amortissements
procert. Allt säges kunna tillvägabringas utan ny
eiler förhöjd beskattning. :
Den styrelse-grundsats, hvarpå denna framställ-
ning hvilar, är ej ny. Den är den gamla, admi-
nistrativa, som, alltsedan 1600 talets början -före-
vigat Svenska folkets tillfälligt å!agne bevillningar.
Men är den längre antaglig? och, om pluraåliteten
af Riks-Stånden äfven skulle anse den antaglig, är
den Jängre utförbar? Det-ar detta, som bör ärligt
mAL nl csamvetat. af Pikoedaormannan HNlcipår