Gota AY. Vid 1023 års Riksdag hade Rh. St. begärt undersökningar om det förhållande, hvari Göta elfs valtenhöjd står till sjön Wenerns stigande. Dessa voro ej slutade vid sista Riksdag, och RB. St. begärde alltså, att de mitte fortsattas och fullbordas; hvarigenom BR. St. måtte komma i tillfälle att besluta, angående nödige åtgärder ull sänknivg af sjön Wenerno. Anm. Storamiralsembetet har af Reg. erhållit befallning härom. Om beskattningen på sjöfarten. Rikets Ständers uppmarksamhet hade bhfvit fästad på den dryga beskattniog, som blifvit pålagd handels-sjöfarten, samt huru Svenska harmnarne nu, efter reciprocitets-systemets införande med vissa främmande nationer, kunna fördelaktigare beseglas af desse, än af våra egna fartyg. Lästeafuiften, lösen af Turkiska pass, årlig bevillning å fartyg beräknad per läst, dryga Konsuladafgifter, certifikaters Jösen, de ansenligt förhöjda Lotsoch Båkpenningarna: alla dessa umgälder ansågos vara tillsammans så betungande, att R. St. anhöllo om en undersökning, huruvida i desamma någon förminskning kunde medgifvas. Anm. bonsuladafgiften i Levanten har blifvit nedsatt til! -:dels piaster per läst, samt skulle enligt förordin!ng af 1830 blifva 25:dels Svensk specie per läst, i öftisa hamnar, utom Marseille, der den förblef 3 Spanskt piaster. Enligt Kongl. brefvet d. 29 Juli 1933, ändrades detta åter till 7-:dels Hamb. Banko eller piaster, samt höjdes deröfver i vissa hamnar, och just de mest beseglade. En ny expeditionsiaxa för Konsulerne är utfärdad, der afgifterne bestämmas 1 Hamb. Banko. Lästeafgiften för fartyg, som begagna Turkiska dokumenter, har upphert. Konvojafgiften blef år 1831 bestämd till vissa procent af tullen; men detta utföll likväl så tungt, alt en nådig Kungörelse d. 27 April 1833 måste utfärdas, hvarigenom afgifien på utgående varor nedsattes till hälften, från och med samma års början, och hvad som deröfver redan var betaldt, skulle vederbörande återställas; hvilket i tullverket lärer vållat åtskilligt besvär. Lånekontor för Bergsmän. R. St. begärde att de af Regeringen måtte erhålla ett förslag till Låneivrättning för Bergsmanshandteringen, i likhet med Jernkontorets för Bruksägare. Härvid är, så vidt vi känna, ännu ingenting af Regeringen afgjordt. Lejonbacken. Då RB. St. funno, att oaktadt det årliga anslaget, som RB. St. 1823 meddelat till Lejonbackens reparation vid Kongl. Slottet, Riksmarskalksembetet upplånat öfver 155,000 Rdr för arbetets bedrifvande, samt ombyggnaden dock ej var färdig, nödgades de att på en gång anslå medel, för den till detta ändamål först beräknade kostnad, stor 120,000 Rdr; på vilkor, att återstående kostnaden för arbetets fullbordande skulle bestridas af. Kongl Slottets byggnadsanslag. De anhöllo i anledning deraf: såväl att Lejonbackens ombyggnad måtte inskränkas inom det årl:ga anslaget, som att det embetet, hvilket tillhörer att antingen uppgöra eller granska byggnadskostnadsförslag, måtte förses med sådan instruktion, att oriktiga beräkningar och i följd deraf missledning vid byggnadsarbetens företagande, icke så ofta må äga rum. Anm. Anslaget är uttaget och nya Lån hafva blifvit upptagne. Någon ny instruktion, i den mening R. St. åsyftet, hafva vi ej kunnat upptäcka. Gamla magasinsfondens fordringar. Vid sista Riksdagen nödgades. Ständerne afskrifva öfver 48,000 Rdr af förra magasinsfondens äldre fordringar, samt inbegära vidare upplysningar ang. dessutom circa 9000 Rdr, hvarför afskrifning bhfvit ifrågasatt, R. St. ansågo sig alltså böra fastställa vissa hufvudgrumder, hvarefter de ännu 1829 utestående undsättnings-fordringar dels borde utsökas, dels utan afvaktan af RB. St:s medsgifvande kunde få afskrifvas. Dessa voro: 1:00 Räntefritt anstånd med återbetalning på lämpligare terminer, under vilkor af fortfarande säkerhet för lånebeloppet; allt uppå Konungens Befallvingshafvandes anmälan; 2:0 Att ej nödige dragare, åkerreskap, samt de nödvändigaste husgerådsoch klädes-persedlar må utmätningsvis försäljas; samt att försäljning af fastighet:till gäldande af sådane skulder icke må äga rum; 3:o Att löftesmän, så vida de ånyo ikläda sig fortfarande ansvarighet, tills full betalning blifvit erlagd, ,äcke må sökas förr, än lånlagarens oförmögenhet att Latala Lläiäce ss RR KN