holm den 10 Januari 1024.
E. M. Tegner.
Consist. Notarie.
Svar på en t Aftonbladet insänd art. af den 7
Jan. 1834.
(Slut f. N:o 16).
Ångermanland har bland de norra länen, under
denna oafbrutna kedja af missväxtår, varit det, som
mest af nöden blifvit skonadt, vi erkänna det ger-
na med tacksamhet emot Försynen för dess barm-
hertighet. Dock hafva vissa trakter, i synnerhet
fjällsocknarne, Ramsele, Wiksjö, Björna, Mo och
Skorped, blifvit under dessa fyra år af hungersnö-
den lika hårdt tryckte, som Jemtland, Wester- och
Norrbotten. De törråder, som allmogen genom om-
tänksam sparsamhet kunnat hoplägga, hafva blifvit
fullkomligt medtagne genom den hjelp de broder-
ligen räckt åt den nödlidande så val inom som u-
tom länet. Och hvem kan klandra, att de bespa-
ringar, som omtanken ämnat för framtida behof,
blitvit upplåtne under den tid, då hvarken allmän-
na eller enskilta understöd varit tillräckliga att af-
hjelpa nöden? Om man nu, i sina begrepp mindre
gigantisk än Insändaren, icke föreställer sig hos hvarje
hemmansägare fyllda spanmålsmagasiner, utan endast
små förråd af några tunnor säd, så torde man fin-
na, att de talrika skaror af tiggare och hjelpsö-
—e st
kande, som under 4 år från alla länen dageligen
ropat om hjelp, och infunnit sig till en myckenhet,
som äter upplitvat minnet af folkvandrinvgarnas ti-
der, att vära små sädeslårar blifvit tömda med li-
ka hastighet, hvarmed de talrika molnen af gräs-
hoppor nedslå och förhärja Afrikas slätter. Sålun-
da har Angermanlänningen, om han haft någon be-
sparing, fatt upplåta den åt sina behöfvande lands-
män och grannar. Med tömda lårar och visthus
får han således möta den missväxt, som i år äfven
drabbat honom, och sjelf nödstäld anlita andra om
hjelp. Iakttagande samma hedervärda konseqvens,
visar sig Insändaren äfven här lika skonsam i sin
framställning af nöden, som osannfärdig isina upp-
gifter. Björna, Gideå och Mo socknar hafva blitvit
träffade af en total missväxt. Säden är på de fle-
sta ställen så bortfrusen, att det ej en gång lönar
mödan att tröska den, och der den tröskas, erhål-
ler man blott agnar.
Hvarmed skola de olycklige stilla sin hunger?
Barkmjölet, hvarmed wi förut matat våra svin,
blifver gnu den hungriges föda; hackelse och agnar
måste menniskor dela med kreaturen; stenarne må-
ste lemna sin mossa till menniskors spis; och skul-
le man tro, att söndermalen sågspån är för de o-
lyckliga ett välkommet näringsmedel? Hvad blir
töljden af denna fleråriga nöd, hvarmed dessa sock-
nar varit hemsökte, och af de onaturliga födoäm-
nen man måst tillgripa? Jo — härjande farsoter,
som flerestädes börjat visa sig. Ehuru vi äro på
en gång tryckte af hungerns och sjukdomens fasor,
har Insändaren dock till den grad afklädt sig all
mensklighet, att han afmålat de eländiges tillstånd
såsom godt, och velat beröfva dem medmenniskors
hjelp och dertill ådraga dem missaktning. Samma
olyckliga tillstånd herrskar äfven i fjällsocknarne
Wiksjö och Ramsele i södra Ångermanland. Köl-
den och regnet har ock öfver hela den öfriga de-
len af Ångermanland förderfvat grödan, så att in-
gen undgår att i år mer och mindre erfara hun-
gersnödens bitterhet. I stället för att i vanliga år
få 5 tunna ur 2 skylar, erhöllo de lyckligaste i år
blott I tunma ur 20 skylar; ja vanligast gifva 40
skylar ej mera. I norra Ångermanland påräknas under
alla år ; tunna ur hvarje skyl, då det iår ej erhålles
så mycket ur 10 skylar. En af: oss undertecknade,
som besitter ett af de bästa hemman i en af Ån-
germanlands fruktbarare socknar, har af hela årets
gröda fått skörda 14 tunnor dålig säd. Är det
arma foiket icke då att beklaga, eller skulle läsarep
eller Insändaren ännu vilja skatta dess tillstånd
lyckligt?
På åkrarne syntes väl årsväxten lofvande, men
skadad af köld och regn har folket nödgats låta
den hela: hösten sitta i hässjorna. Nu först i De-
cember och Januari månader har man kunnat börja
att ur snön framgräfva de frusna kärfvarne, och
kunnat sjelfve förvissa sig om en fullkomlig miss-
växt och bereda sig på den nöd, som häraf blir en
följd. Då jordbrukaren sjelf ej förr än nu kunnat
öfvertyga sig om resultatet af. årets skörd, så har
det visserligen varit omöjligt för vår älskade Lands-
höfding, att beräkna landtmannens tillgångar för
A ee Mn ee a LET Yr se I AT.
a rn