AVI CSLdlilllilassåit, INC oo alvtel adlUeld - HDas, SO:
antyda en närmare kännedom af vissa mindre be-
kanta förhållanden. Till de förra bör med skäl
räknas, att Longberg icke är infödd i provinsen.
Till de senare åter, och dessa anses vara de buf-
vudsakliga orsakerne, får man hänföra vissa gen-
ljud från förra Riksdagen, bvilka äfven burnit Long-
bergs kommittenters öron. Utan att allmogen för-
mår göra sig riktiet begrepp om tryckfrihetens
väsende och värde, hafva likväl temmeligen mnog-
granna underrättelser om voteringen i Bondeståndet,
rörande ind: ingsmakter och de mystiska reser-
vatonerne dervid, jemte mycket annat, som ej så
noga kan specificeras, sträckt sig äfven hit till or-
ten, och folket har, besynnerligt nog, fått den in-
billningen, att Loneberg, hvilkon år 1812 var utaf
de få i BondeStåndet, som stridde mot indragnings-
makten, sedermera helt och hållet omsadlat öfver-
tygelse i derna fråga. Då de mera aktgifvande
bland hans medbröder härstädes tillika erfarit, att
han förmått åtskilliga möjliga ting åstadkomma,
men deremot icke kunnat utfinna någon rätt för-
klaringsgrund till slike fenomen, är det yppade
misstroendet emot honom icke så svårt att förklara.
Det alldeles ovanliga nit, hvarmed autoriteterne
behandlat målet, rörande formstridigheten vid hans
Riksdagsmannaval, bar icke heller bidragit att st2g-
ra hans popularitet, så att till nästa Riksdag — —
-— ja, men dessförinnan blåsa många vindar, och
vi böra hoppas, att opinionens vind, som onekligen
divergerar från den kosa Longberg vid förra Riks-
dagen åt sig utsåg, under tiden kan hinna vända
sig till hans fördel. I alla fall har man dock an-
ledning förmoda, att den medgångsfläkt, som nu
tyckes likasom från höjden hugsvalande nedgjuta
sig öfver BondeStåndets predestinerade talman,
skall äfven för framtiden fortfara att fylla hans
segel.
Emellertid äro vi nu här rätt glada, att hafva
sett slutet på detta bråk, och lyckönska både ku-
rirhästarne och mången annan, att ändteligen få
flåsa ut!
Vi hade just erhållit detta bref ifrån en korre-
spondent, då vi från ett annat håll fingo emottaga
följande offentliga handling, som torde bidraga att
närmare upplysa beskaffenheten af den majoritet
till Longbergs förmån, på grund hvaraf Konungens
Befallningshafvande ansett sig kunna fastställa ett
tvertemot Riksdagsordningens föreskrift verkstäldt
val:
Utdrag af Protokollet, hållet uti allmän Soc-
kenstämma med Thorsåkers Församling i
Sockenstugan den 12 Januari 19834.
S. D. I följd af Kongl. Maj:ts Befallningshaf-
vandes, förlidne gårdag den 11 dennes3, till Kon-
traktsProsten L. Jäderlund aflåtne skrifvelse, ut-
lystes till i dag allmän Sockenstämma, då Sockne-
männen borde afgifva förklaring öfver de besvär,
Bergsmannen Anders Andersson i Fagersta af den-
na Socken och Hemmansägaren G. O. Östling i
Mårdäng af Hille Socken, hos Kongl. Maj:t i un-
derdånighet anfört emot Kongl. Maj:ts Befallnings-
hafvåndes den 2 dennes meddelte Utslag, up-
på de besvär, bemälte personer anfört öfver det
den g.December sistl. år förrättade val till Riks-
dagsman för allmogen i Gestrikland.
Hk
Sedan Socknemännen inträdt i socknestugan upp-
lästes så väl ofvan åberopade Kongl. Maj:ts Be-
fåallningshafvandes skrifvelse, som ;bemälte Anders
Anderssöns och G. O. Ostlings hvar: för sig afgif-
ne, till Kongl. Mej:t ställde underdåniga besvär,
innefattande hufvudsakligen klagomål, dels öfver
den hastighet, hvarmed förklaring blifvit Sockne-
männen, den 20 sistl. December, vid då samma
dag utlysta och hållna Sockenstämma, öfver be-
mälte personers. till Kongl. Maj:ts Befallningshaf-
vande först ingifne besvärj affordrad, som uteslutit
möjligheten att höra flere än några få bland dem,
hvilkas hörande blifvit föreskrifvet, dels ock: jäfs-
anmärkning emot KontraktsProsten Jäderlund så-
som - Ordförande i nämde Sockenstamma, i följd
af hvilkex jäfssanmärkning undertecknad blef an-
modad, att i Sockenstämiman denna dag vara Ord-
förande. i Sir
På framställd fråga, hvilken förklaring Sockne-
männen ville afgifva öfver de upplästa underdåni-
ga besvären; yttrade sig Bergsmannen, Kyrkovär-
den Hans Hanssön i Solberga, ej vilja: understödja
deaf Anders Andersson och G. O: Östling uvll:Kgl.
Maj:t i; underdånighet ingifne besvären, utan- för-
hinna sar RR 1 EE SSR INR ETRTGE I oda