Det berättas numera allmänt, att besvären e-
mot det Longbergska Riksdagsmannavalet i Ge-
strikland blifvit af Högsta Domstolen afslagna, men
vi nämna detta, utanjatt sätta någonibestämd tro der-
till så länge vi icke sett det justerade protokollet.
Det vissa är emellertid, att saken i hufvustaden
väckt en utomordentlig uppmärksamhet, och att
något hvar är nyfiken att få se, om och huru Hög-
sta Domstolen ämnar motivera beslutet. Att den-
na uppmärksamhet icke är mindre på Longbergs
hemort, torde bland annat inhemtas af nedanstå-
ende, till redaktionen adresserade
Utdrag af ett bref från Gestrikland dat. Tisd:
den 14 Januari 1834.
Om det kanhända vore en orättvisa om T. Long-
berg, att han följer med sin tid, så är det åtmin-
stone visst, att tiden följer med honom. Det har
nemligen besynnerligt rog, fogat sig så, att fatalie-
tiden till besvärs anförande öfver hans val inföll på
lördag, så att Konungens Befallninghafvande kunde
genast skicka kurirer i alla möjliga riktningar till
socknarne,for att få böndernes yttranden afgifne 1 sOC-
kenstämmorna söndagen och med samma kurirer
tillbaka. De i lördags inkomne besvär emot Ko-
nungens befallningshafvandes kända utslag i frågan
expedierades på sådant sätt till Thorsåker (besysner-
ligt nog ansåg man nu mera denna socken vara den
enda, hvars rätt frågan rörde;) och ett önskligt
yttrande kom redan så tidigt tillbaka, att handlin-
garne kunde 1 går f. m. insändas till högsta dom-
stolen. Att de derstädes ej länge behöfva hvila, är
naturligt. Utgången är ej tvifvelaktig. Man har
härt funnit Lengberg äga rättvisan helt och hållet
på sin sida, och förmodar ej att rättvisan i Stock-
holm blifver honom mera obenägen. Det förhållän-
de kommer sålunda att inträffa, att Högsta Domsto-
len tilläfventvrs fastställer en förklaring af grundla-
gen, hvilken blir rakt stridande emot dess ordaly-
delse. Med tillämpning af Konungens Befallningsbaf-
vandes åsigt vill det synas, som om man kunde till-
ställa Riksdagsmannaval huru och när det faller ve-
derbörande in, och skulle dervid vår besvurna grund-
Zag på det mest himmelskriande sätt kränkas, så
kan i alla fall förbrytelsen emot grundlagen :hjel-
pas, om icke legaliseras, genom ett efteråt fattadt
lyckligt sockenstämmobeslut — Så kunde man om-
sider. komma derhän, att presten jemte några
af socknemännen skickade till Riksdagsma nna- :
valet den Elektor, som vore i deras enskiltag smak,
då det alltid blefve god tid, att sedermera i nödfall
skaffa bonom under hand bekräftelse på utnämnin-
gen. Procedyren vore onekligen förenad med vig-
het och lättnad både för allmogen och : tjenstemän-
nen!
Uti åtskilliga tidningar har man läst, det, i hän-.
delse af nytt val, Longberg vore försäkrad om plu-
ralitet. Detta är visserligen möjligt, men alldeles ie- :
ke säkert, ty att hah förlöråt mycket af sin: popu-
lazitet, — det har valförrättningen och stridigheter- :
ne derefter temmeligen påtagligt bevisat. Och hva- !
dan denna popularitets förlust? I Aftontidningen I
läste man för ett par dagar sedan en rolig förkla-
ring deröfver, neml. den, att Longberg- är Reali-
sationsman. Från hvilket håll denna fabel utgått,
kan man här lätt gissa, och uträkningen med den
saknar icke sin klyftighet: Det påstås ju att Reali-
satiomen ej älskas af oberoende Jernverksägare, och
då vore detså ofantligt lätt, att: förklara oviljän e-
mot Longberg vara väckt af några Jernverksägare, -
och densamma icke egentligen finnas hos någon af:
allmogen. Ingenting är likväl mera misslyckadt än
denna saga, för den som är i tillfälle att närmare I
känna -allmogens, tänkesätt. OM man här a ill hå
Longbergs anhängare och vedersakare öni orsakt