denna autoritet icke med tystnad förbigått, eller
underlåtit att till pröfning upptaga, en af tio Bergs-
män i Thorsåkers socken undertecknad, till den-
samma den 2 Jan. ingifven protest emot de vid soc-
kenstämman den 2g:de December fattade beslut.
Det af Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i
senare perioden af dess utslag åberopade stöd, att:
äfver i den händelse Elektor för Allmogen i
Thorsåkers socken från Riksdagsmannavalet uteblif-
vit, eller dervid gifvit sin röst åt någon annan än
den, som till Riksdagsman nu blifvit utsedd, utgån-
gen af Riksdagsmannavalet ändock blitvit detsam-
ma, byvilket af den valde Riksdagsmannen, Banko-
fullmäktigen Longberg, såsom i målet intresserad
och hörd, blifvit afgifvet, finner jag till halten allt-
för bristfälligt, för att behöfva någon vederläggning;
till formen alltför ensidigt och olämpligt, för att
böra kunna inverka på en upplyst och oväldig au-
toritets domslut. Huru kunna väl allmänna slut-
satser, om än logiskt riktiga, gälla mer än en be-
stående grundlags medgifna, tydliga föreskrift?
Då jag endast uppträdt emot sak, men icke mot
person, så vill jag för öfrigt afhålla mig från alla
anmärkningar emot de af Longberg äafgifna förkla-
ringar, ehuru mångsidiga de än kunde framställa sig.
Bankofullmäktigen Longbergs offentliga karakter till-
hör Svenska folkets opinions-domstol, der den tvif-
velsutan njuter all den rättvisa, som hans eget med-
vetande icke nekar honom!
Hvad sjelfva den uti Thorsåker, den 29 sistl. De-
cember hållne sockenstämma beträffar, så får jag
underdånigst densamma till kraft och verkan helt
och hållet bestrida, enär den ägt rum nnder led-
ning af socknens obestridligt jäfviga Pastor, genom
hvars lagstridiga förhållande sjelfva valet blifvit öf-
verklagadt.
Med stöd af hvad jag nu haft nåden anföra, an-
håller jag underd., det Eders Kongl. Maj:t med ogil-
lande af dess Befallningshafvandes öfverklagade ut-
slag, täcktes förordna om nytt vals anställande till
Riksdagsman för Allmogen uti Gestrikland, på et
med Riksdagsordningens föreskrift öfverensstämman-
de sätt.
Med djupaste undersåtlig vördnad och trohet fram-
härdar
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste och tropligtigste
tjenare och undersåte.
G. O. Östling.
Hille och Mårdäng ad. 10 Jan. 1834.
Stormäktigste Allernådigste Konung.
Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande uti Gefle-
borgs Län har utr bifogade utslag af den 2 Januari
1834, med förbiseende af en samma dag tidigt på
förmiddagen från åtskilliga Ledamöter af Bonde-
ståndet i. Thorsåkers Socken till Landshöfdinge-Em-
betet inkommen och - härvid i afskrift underdånigst
bilagd förklaring, funnit godt att afslå de af mig i
förening med Hemmans-ägaren G. O. Östling anför-
de besvär, hvarigenom yrkats, att det i Ofvansjö den
19 December förlidet år förrättade Riksdagsmanna-
val måtte, i grund af en i afseende derpå anmärkt
olaglighet, upphäfvas. : Öfver, ofvannämde utslag får
jag nu bos Eders Kongl. Maj:t mig i underdånighet
besvära., :
Ställde, så att säga, mellan Konungen och Fol-
ket, äro, efter min underdåniga tro, Eders Kongl.
Maj:ts Befallningshafvande oeftergifligen pliktige att
med den sorgfällighet iakttaga hvar mans rätt, att
laglydraden hos Eders Kongl: Maj:ts undersåtare
alltid må vinna styrka af den föreställningen, att
oväld utan menniskofruktan och orubblig aktning
för lagarne städse ligga till grund för Läns-Styrel-
sernas embetsutöfning.: : Hvad: beträffar ifrågavaran-
de sak, förekommer mot Landshöfdinge-embetet i
Gefleborgs Län synnerligen ånmärkningsvärdt, att, då
Bondeständets i Gestrikland förklaring öfver ofvan
omförmälte besvär. skulle infordras, Landshöfdinge-
embetet dels låtit sådant ske med den brådstörtande
hastighet, att. endast en ringa minoritet af med saken
obekanta och således till:svars afgifvande i ögon-
blicket helt och hållet oberedda förklarande kunde an-
träffas, dels ock, hvad särskilt vidkommer Thorsåkers
socken, låtit frågan föredragas af den i målet mest
jäfvige person, Socknens Pastor, hvilken ensam: vål-
lat det öfverklagade obehöriga elektorsvalet; och
derigenom ställt sig i förhållande att, främst af alla,
böra såsom part i målet anses. : Äfven under erkän-
nande af RiksdagsOrdningens föreskrift om skynd-
samhets iakttagande i dylika fall, är min: underdå-
niga tro, att tillämpningen deraf ej rimlietvis bör: