för deras förvaltning; samt om tiden och sättet för
desse ombuds verksamhet äro så lämpade, att de
skeende misstag, som af all förvaltning tilläfven-
tyrs kunna ske, icke hinna antaga naturen aflång-
variga missbruk; synes ingen ting vara att befara
för bankens säkra och jemna gång.
Det är till en del uppå detta, som Herr Helsin-
glus äfven i sitt förslag söker att fästa uppmärk-
samheten. Enligt detsamma måste hädanefter Ko-
nung och ständer gemensamt, såsom i lagfrågor, be-
sluta om grunderna för bankens rörelse och för-
valtning; R. St. endast, i enlighet med allmän lag,
kunna utfärda instruktioner och reglementen till
sine ombud; dessa ombud endast kunna ansvara
inför domstol, och för bevisliga afvikelser från gäl-
lande lagar. Om Herr Helsingius äfven hade före-
slagit något sätt, att årligen förändra en del af
Bankostyrelsens personal, eller att genom nya år-
liga val gifva den egenskapen af ett bibehållet all-
mänt förtroende, skuile man således vara böjd, att
helt och hållet ingå derpå, hvad rörer den del der-
af som har afseende på Bankens förhållande till
landets myntväsende.
Men Ins. är icke af samma tanka med Hr Hel-
singius, i hvad som rörer Bankens förhållande till
enszilta krediten; och Ins. villi nästa artikel fram-
ställa de betänkligheter, som dervid framstå. —