RÅR Re plundrat Franska undersåter, samt skymfat Franska General-Konsuln, den han egenhänd st gifvit ett: slag med en flugsmälla. Förgäfves hade förut Algier blifvit blockeradt af en Fransk flotta, och Amiral de la Bretonniere blifvit afsänd för att underhandla; då Deyen låtit skjuta på ett parlementärskepp afbrötos underhand lingarna. Turkiska Sultanen afsänder, för att förekomma krigets utbrott, Tahir) Pascha, som underhandlare, förklarar slutligen Deyen vara afsatt, och Algier hemfallet under Porten, men förgäfves. — 24. Porten biträder Londoner protokollen af d. 4 Februari; Grekland erkännes såsom sjelfständig stat med monarkisk styrelseform; gränsen bestämmes från mynningen af Aspropotamos till Zeituniviken med inbegripande af Negroponte (Eubcea) och :Cycladerna. — 27. Bolivar afsäger sig Presidentskapet på lifstid i Columbienz; afreser en tid derefter till Cartagena, för att lefva som privat man; efter hans afresa förföljas flere af hans vänner af republikanerna. Maj 4. Columbianska National-kongressen i Bogota utnämner Joaquin Mosquera till republikens President, och ger Befriaren Bolivar lifstidspension; partier och oreda inom landet, — 6. Fältmarskalken Diebitsch uppbryter från sitt högqvarter i Burgos, hvarefter de Ryska tropparne efterhand utrymma Turkiska länderna. — — Kongressen i Venezuela konstituerar sig och utnämner, den 14, General Paez till republikens provisoriska styresman. — 10. Turkiska Kommissarier anlända till Saåmos, för att lägga denna ö under Porten, men nödgas, genom en allmän uppresning ibland invåvånarne, att återvända. De insurgerade Samioterne sammanträda den 35 Juni i Koron, och förkunna, den 7 Juni, Samos för en del af det fria Grekland. — 19. Kejsar Nicolaus ankommer till Warschau, och öppnar der den 29 Maj Polska Riksdagen. — — Förändring i Franska ministeren; de moderataste Ministrarne, Chabrol för Fioanserna, och Courvoisier, Stor-Sigillbevararen, aflägsnade, och i deras ställe utnämde Montbel och Chantelauze. Ett nytt ministerembete, för allmänna arbeten, bildadt, och till dess beklädande Baron Capelle utnämd. — 21. Billen rörande Judarnas emancipation förkastad i Engelska Underhuset med 228 röster emot 165. — 25. Franska flottan emot Algier, 75 krigsoch 280 transportskepp, utlöper från Toulon, under Amiral Duperres anförande. Kvrigsministern Bourmont anför landttropparne. — 29. : Ratifikationerna af konventionen i Petersburg, rörande verkställigheten af vissa punkter af Adrianopelska freden, utvexlade; Grefve Orlows mission: till Porten upphör. Juni 6. Turkiska Sultanen förklarar sjöfarten genom Dardanellerna och på Svarta hafvet öppen och fri för alla nationer. oo 13. Konuag Carl X utfärdar en proklamation till Franska folket, uppmanande det att upphöra med det länge visade misstroendet till styrelsen och dess åtgärder. Denna uppmaning verkar föga ; öfverallt skönjes en dof jäsning, som till och med på några ställen, såsom Angers, Lyon, m. fl. kommer till verkliga utbrott och med möda dämpas. Lika liten framgång har Inrikes Ministerns, Grefve Peyronnets, d. 15 Juni till Prefekterna utfärdade cirkulär, angående de tillstundande nya valen af Deputerade. — — Franska flottan ankommer till Algieriska kusten, efter att för vidriga vindar nödgats länge haf. va legat i hamn vid Baleatiska öarna, och utstått en stark storm, hvarunder två briggar förolyckats, hvilkas besättningar till stor del blifvit nedergjorda utaf Beduinerna på kusten. — 14. Franska armdgen, under Bourmont, landstiger kl. 5 f. m., utan att röba något motstånd, på Afrikanska kusten; vid Sidi Ferruch, tre timmars väg från Algier. Då förtropparne, längre fram på dagen, under General Berthezene framryckte, måste de utstå en lätt strid, hvaruti de segrade, Fiendernas strand-batterier öfvergifvas. — 15. Upplopp i Sebastopoli anledning af försigtighetsmått emot pesten; flere Ryska embetsmän dödade.