RÅR Re
plundrat Franska undersåter, samt skymfat Fran-
ska General-Konsuln, den han egenhänd st gifvit
ett: slag med en flugsmälla. Förgäfves hade förut
Algier blifvit blockeradt af en Fransk flotta, och
Amiral de la Bretonniere blifvit afsänd för att
underhandla; då Deyen låtit skjuta på ett parle-
mentärskepp afbrötos underhand lingarna. Turki-
ska Sultanen afsänder, för att förekomma krigets
utbrott, Tahir) Pascha, som underhandlare, för-
klarar slutligen Deyen vara afsatt, och Algier
hemfallet under Porten, men förgäfves.
— 24. Porten biträder Londoner protokollen af
d. 4 Februari; Grekland erkännes såsom sjelfständig
stat med monarkisk styrelseform; gränsen bestäm-
mes från mynningen af Aspropotamos till Zeitu-
niviken med inbegripande af Negroponte (Eubcea)
och :Cycladerna.
— 27. Bolivar afsäger sig Presidentskapet på
lifstid i Columbienz; afreser en tid derefter till
Cartagena, för att lefva som privat man; efter
hans afresa förföljas flere af hans vänner af re-
publikanerna.
Maj 4. Columbianska National-kongressen i Bo-
gota utnämner Joaquin Mosquera till republikens
President, och ger Befriaren Bolivar lifstidspen-
sion; partier och oreda inom landet,
— 6. Fältmarskalken Diebitsch uppbryter från
sitt högqvarter i Burgos, hvarefter de Ryska trop-
parne efterhand utrymma Turkiska länderna.
— — Kongressen i Venezuela konstituerar sig och
utnämner, den 14, General Paez till republikens
provisoriska styresman.
— 10. Turkiska Kommissarier anlända till Saå-
mos, för att lägga denna ö under Porten, men nöd-
gas, genom en allmän uppresning ibland invå-
vånarne, att återvända. De insurgerade Samio-
terne sammanträda den 35 Juni i Koron, och för-
kunna, den 7 Juni, Samos för en del af det fria
Grekland.
— 19. Kejsar Nicolaus ankommer till Warschau,
och öppnar der den 29 Maj Polska Riksdagen.
— — Förändring i Franska ministeren; de mode-
rataste Ministrarne, Chabrol för Fioanserna, och
Courvoisier, Stor-Sigillbevararen, aflägsnade, och i
deras ställe utnämde Montbel och Chantelauze. Ett
nytt ministerembete, för allmänna arbeten, bildadt,
och till dess beklädande Baron Capelle utnämd.
— 21. Billen rörande Judarnas emancipation
förkastad i Engelska Underhuset med 228 röster
emot 165.
— 25. Franska flottan emot Algier, 75 krigs-
och 280 transportskepp, utlöper från Toulon, un-
der Amiral Duperres anförande. Kvrigsministern
Bourmont anför landttropparne.
— 29. : Ratifikationerna af konventionen i Pe-
tersburg, rörande verkställigheten af vissa punkter
af Adrianopelska freden, utvexlade; Grefve Orlows
mission: till Porten upphör.
Juni 6. Turkiska Sultanen förklarar sjöfarten
genom Dardanellerna och på Svarta hafvet öppen
och fri för alla nationer.
oo 13. Konuag Carl X utfärdar en proklama-
tion till Franska folket, uppmanande det att upp-
höra med det länge visade misstroendet till styrel-
sen och dess åtgärder. Denna uppmaning verkar
föga ; öfverallt skönjes en dof jäsning, som till och
med på några ställen, såsom Angers, Lyon, m. fl.
kommer till verkliga utbrott och med möda däm-
pas. Lika liten framgång har Inrikes Ministerns,
Grefve Peyronnets, d. 15 Juni till Prefekterna ut-
färdade cirkulär, angående de tillstundande nya va-
len af Deputerade.
— — Franska flottan ankommer till Algieriska ku-
sten, efter att för vidriga vindar nödgats länge haf.
va legat i hamn vid Baleatiska öarna, och ut-
stått en stark storm, hvarunder två briggar för-
olyckats, hvilkas besättningar till stor del blifvit ne-
dergjorda utaf Beduinerna på kusten.
— 14. Franska armdgen, under Bourmont, land-
stiger kl. 5 f. m., utan att röba något motstånd,
på Afrikanska kusten; vid Sidi Ferruch, tre tim-
mars väg från Algier. Då förtropparne, längre
fram på dagen, under General Berthezene fram-
ryckte, måste de utstå en lätt strid, hvaruti de
segrade, Fiendernas strand-batterier öfvergifvas.
— 15. Upplopp i Sebastopoli anledning af för-
sigtighetsmått emot pesten; flere Ryska embets-
män dödade.