FYRA SENASTE ARENS FÖRNÄMSTA
HÄNDELSER.
1830.
annart 2, National-kongressen i Columbia sam-
manträder i Bogota, och vägrar Venezuelas från-
skiljande under General Paez; samt hotar att mo-
ta våld med våld.
— 6. Enkedrottningen i Portugal, Charlotta
Joachima, Spanska Konungen Ferdinand VI:s dot-
ter, moder åt Don Pedro och Don Miguel, död,
55 år gammal.
— 13. Mexicanska National-kongressen erkän-
ner Bustamerctes uppresning och förklarar Guerrero
afsatt. (Vice-Presidenten Bustamente hade den 24
Dec, året förut gjort uppror emot Mexicanska sty-
relsen, samt förjagat dess President Guerrero och
dennes anhängare General Santa Ana.) Dessa gö-
ra intet motstånd, utan draga sig undan i still-
het, men arbeta i hemlighet på eu konvtrarevolu-
tion, i svnnerhet Santa Ana. .
— 22. Birmingham-Unionen, stiftad af At-
wood, håller sin första stora sammankomst; denna
union, och de många andra, som samtidigt med den,
efter detta mönster, organiseras på flera ställen i
England, uppgifva sitt ändamål vara att på ett
konstitutionsenligt sätt skydda folkets rättigheter,
inför Parlamentet åtala brister i institutionerna,
och yrka reformer, framför allt i parlamentets egen
organisation. Deras inflytande stiger hastigt till
en stor höjd.
Februari 1. Venedig förklaras för fri bamn.
— 4. Engelska Parlamentet öppnas; det märk-
ligaste i Konung Georg IV:s trontal är allusionen
på det möiliga snara erkänvändet å Englands sida
af Don Miguels regering i Portugal; detta tros
Hertigen af Wellington åstunda, men Georg IV vill
ej gå in derpå, då usurpatorn brutit alla löften,
han gifvit under sitt vistande i England. 6000
statsfångar försmäkta i fängelserna i Lissabon.
— — Prins Leopold af Sachsen-Coburg utnämd
till suverän furste af Grekland, genom ett pro-
tokoll, undertecknadt i London af Franska, Engel-
ska och Ryska regeringarnes ambassadörer, Gref-
ve Capo dstria skall qvarstanna i Grekland i
egenskap af kansler. Emot Prins Leopolds ut-
nämnoande yppas mycket missnöje i Grekland, och
föreningar bilda sig på flera ställen, för att till
national-konogressen afgifva petitioner med protest
emot valet. Flere partier i Grekland; det herr-
skande håller med Grefve Joh. Capo dfstriaz ett
annat, äfven ganska mäktigt, är emot honom, så-
som för mycket undergifven Ryssland. Genast i
början drar Prins Leopold i betänkande att emot-
taga styrelsen öfver Grekland; föreslår först några
vilkor, såsom att öarna Samos och Creta skulle
införlifvas med den nya staten; att de trenne mak-
terne skulle garantera den ett lån; Franska trop-
par, utan betalning, ett år besätta Morea; Grek-
land stå under de 3 makternes beskydd m, m.
Detta allt bifalles, utom hvad som angår Samos och
Creta; likväl tvekar Prins Leopold ännu, begär
:etänketid, önskar Greklands gränsors utsträckning
1 vester till Aspropotamos och i porr till Artavi-
ke. och slutar med, att; ehuru han, redan den
20 ebr. gifvit sitt vilkorliga bifall, den 21 Maj
afsäg sig den erbjudna kronan, sedan han, genom
bref Nån Presidenten, Grefve Capo dIstria, blifvit
underrstad om det missnöje Grekerne visat öfver
hans va
— — Itt annat protokoll i London, underteck-
nadt af deg ambassadörernå, bestämmer Greklands
gräns ifrån Tejtuni-viken till floden Achelous ut-
lopp: NegrOhate och Gyeladerna, med några min-
dre öar, förkluag införlifvade med Grekiska staten.
— — En tional-församling sammanträder i
Servien, den föra ordentliga, som ägt rumi Tur-
kiet, sammankalla af Furst Milosch, hvilken d. 7
Febr. kungör en w-Herrlig Firman, som med-
gifver Servierna Ukomlig religionsfrihet, och en
oberoende inre admstsration; ett slags konstitu-
tionell styrelse under uy,kiskt öfverherrskap.
— 410: Portens 85 dter, Halil Pascha och
Nedschib Effendi uppvak, Ryska Kejsaren. Den-
-na beskickning, (som 3 nånader qvarstannade i
Petersburg,) utverkar de MNyrkiska ländernes snara
untrymmande af Ryska trophkrna och betydligt af-