FYRA SENASTE ARENS FÖRNÄMSTA HÄNDELSER. 1830. annart 2, National-kongressen i Columbia sammanträder i Bogota, och vägrar Venezuelas frånskiljande under General Paez; samt hotar att mota våld med våld. — 6. Enkedrottningen i Portugal, Charlotta Joachima, Spanska Konungen Ferdinand VI:s dotter, moder åt Don Pedro och Don Miguel, död, 55 år gammal. — 13. Mexicanska National-kongressen erkänner Bustamerctes uppresning och förklarar Guerrero afsatt. (Vice-Presidenten Bustamente hade den 24 Dec, året förut gjort uppror emot Mexicanska styrelsen, samt förjagat dess President Guerrero och dennes anhängare General Santa Ana.) Dessa göra intet motstånd, utan draga sig undan i stillhet, men arbeta i hemlighet på eu konvtrarevolution, i svnnerhet Santa Ana. . — 22. Birmingham-Unionen, stiftad af Atwood, håller sin första stora sammankomst; denna union, och de många andra, som samtidigt med den, efter detta mönster, organiseras på flera ställen i England, uppgifva sitt ändamål vara att på ett konstitutionsenligt sätt skydda folkets rättigheter, inför Parlamentet åtala brister i institutionerna, och yrka reformer, framför allt i parlamentets egen organisation. Deras inflytande stiger hastigt till en stor höjd. Februari 1. Venedig förklaras för fri bamn. — 4. Engelska Parlamentet öppnas; det märkligaste i Konung Georg IV:s trontal är allusionen på det möiliga snara erkänvändet å Englands sida af Don Miguels regering i Portugal; detta tros Hertigen af Wellington åstunda, men Georg IV vill ej gå in derpå, då usurpatorn brutit alla löften, han gifvit under sitt vistande i England. 6000 statsfångar försmäkta i fängelserna i Lissabon. — — Prins Leopold af Sachsen-Coburg utnämd till suverän furste af Grekland, genom ett protokoll, undertecknadt i London af Franska, Engelska och Ryska regeringarnes ambassadörer, Grefve Capo dstria skall qvarstanna i Grekland i egenskap af kansler. Emot Prins Leopolds utnämnoande yppas mycket missnöje i Grekland, och föreningar bilda sig på flera ställen, för att till national-konogressen afgifva petitioner med protest emot valet. Flere partier i Grekland; det herrskande håller med Grefve Joh. Capo dfstriaz ett annat, äfven ganska mäktigt, är emot honom, såsom för mycket undergifven Ryssland. Genast i början drar Prins Leopold i betänkande att emottaga styrelsen öfver Grekland; föreslår först några vilkor, såsom att öarna Samos och Creta skulle införlifvas med den nya staten; att de trenne makterne skulle garantera den ett lån; Franska troppar, utan betalning, ett år besätta Morea; Grekland stå under de 3 makternes beskydd m, m. Detta allt bifalles, utom hvad som angår Samos och Creta; likväl tvekar Prins Leopold ännu, begär :etänketid, önskar Greklands gränsors utsträckning 1 vester till Aspropotamos och i porr till Artavike. och slutar med, att; ehuru han, redan den 20 ebr. gifvit sitt vilkorliga bifall, den 21 Maj afsäg sig den erbjudna kronan, sedan han, genom bref Nån Presidenten, Grefve Capo dIstria, blifvit underrstad om det missnöje Grekerne visat öfver hans va — — Itt annat protokoll i London, undertecknadt af deg ambassadörernå, bestämmer Greklands gräns ifrån Tejtuni-viken till floden Achelous utlopp: NegrOhate och Gyeladerna, med några mindre öar, förkluag införlifvade med Grekiska staten. — — En tional-församling sammanträder i Servien, den föra ordentliga, som ägt rumi Turkiet, sammankalla af Furst Milosch, hvilken d. 7 Febr. kungör en w-Herrlig Firman, som medgifver Servierna Ukomlig religionsfrihet, och en oberoende inre admstsration; ett slags konstitutionell styrelse under uy,kiskt öfverherrskap. — 410: Portens 85 dter, Halil Pascha och Nedschib Effendi uppvak, Ryska Kejsaren. Den-na beskickning, (som 3 nånader qvarstannade i Petersburg,) utverkar de MNyrkiska ländernes snara untrymmande af Ryska trophkrna och betydligt af