velse, som innehåller följande -.exempel på djurs
stillgifvenhet och ömhet för hvaranda, så mycke!
mer förtjent af uppmärksamhet, som det berättas
om ett slägte, hvars namn är nästan det stör-
sta skymford, en menniska kan gifva en an-
pan. En godsägare hade låtit insätta flere svin:
på gödstian, och köpte kort derefter tvenne
Savoyardsvin, hvilka äfven fingo: husrum till-
sammans med de förre. Då det ena af de beg-
ge sistnämde sjuknade, så att det ej kunde re-
sa sig, sågs dess kamrat gå fram och tillbaka
emellan hoen och det sjuka djuret, och hvarje
gång mata detsamma med den portion föda,
det kunnat medföra i munnen. Någon tid der-:
efter blefvo alla svinen utdrifne, att söka ollon
iskogarne. Det-sjuka, som likväl nu var bätt-
re, blef lemnadt qvar ensamt; men på hälften
af vägen till skogen :stadnade dess kamrat, skil-
de-sig från de öfriga och vände om, för att få
med sig det andra, och kom efter en stund till-
baka med detsamma, gående vid dess sida, liksom
han ville bjelpa. det att gå. — Ett Engelskt
fruntimmer, Lady D. som bodde vid Lausanne
hade: en litenhäst för sioa barns nöje, hvilken
istallet stod bredvid en större, som hon sjelf red.:
Då den förra icke, räckte upp med hufvudet till
häcken, der höet låg, drog. den andra ned de!
i krubban åt horom. — Man berättar till och
med, att en kavallerihäst, skall hafva sönder-
malit hafre emllan tänderna åt sina gamla tand-
lösa kamrater.