oo Uti England hade en Gentleman på sin gård en hjort, som var utmärkt för sin storhet och sitt vae sra utseende. Hans lynne var ganska olikt vanliga hjortars. Han var djorf, våldsam och hatade främmande och fruntimmer; den som Ickte med honom ick ofta röna hans styrka. Hästar älskade han i synuerhet och uppehöll sig helst i stallet. Då vagnen skulle köras fram för dörren, åtföljde han den, så ofta det tilläts honom. Hvilken Gentleman som ielst kunde stiga in ull vagnen, utan att det missnagade den stolte bjorten; mens kom en Dame, var kon utsatt för att blifva stött från vagnsdörren af deuna könets fiende, om man icke var appmärksam vå honom och böll honom undan. Till och med Frun i huset vågade icke visa sig vid åkdönet, utan: Lene först drefvo hort honom. Då bjorten bler äldre, tilltog hans vanart och våldsamhet så,: alt äg Håstd förvisa henom till en djurpark. iketta SEE hans oläraktighet gjorde honöm mys köt ledsen, och han öfverlefde icke länge sin onåd,Uti parken höll han sig alltid skild från sina kamrater, aftynade hastigt och dog slutligen af sarg. — (Göteborg es Dagblad.)