Slalviskt Smickra ae opimioner, som Chyi-
las i Frankrike; men: hans handlivgar för-
råda en tendens att återgå till den gam-
la regimen. Nicolaus tillåter icke pres-
sen att tala, att öppet uttrycka et tän-
kesätts men detta förfarande är utan tvifvel
ärligare än det, som följes 1 Frankrike der tryck-
friheten blott finnes teoretiskt i kartan, och
deremot i verkligheten de våldsammaste för-
följelser riktas mot pressens organer. Vi sluta
häraf, att Spanien kan vara lika lyckligt un-
der absolutismepo, som under Ludvig Filips
system. Frågan om Spanska successionen är
helt och hållet personlig; den har upphört att
vara en fråga om priuciper.
Engelska bladen innehålla ganska vidlyftiga
berättelser om operalionerne vid Lissabon d. 10,
11 och 12 Oktober. Det hufvudsakligaste
deraf hafva vi redan meddelat. De konstitu-
tionelles förlust under de 3:ne dagarne uppgif-
ves till 6 ä 700 man. Don Miguel hade det
missödet att blifva något störd i sina regerings-
omsorger i palatset Lumiar. Just då han som
allrabäst höll på att bereda sina undersåtares
lycka, kom ett detasehement af de konstitutio-
nelle, så att Miguel hals öfver hufvud måste
packa sig undan, och lemna i sticket sina cki-
pager, sin toilett, och allt hvad han roffat till
sig från patriarkens: palats och det i Ajuda.
ÖSTERRIKE.
De Fransyska legitimistiska jurnalerne berätta,
att Madame Palli d. 13 Okt. haft ett möte i
Leoben med sina barn, Carl X och Hertigin-
nen af Angoulcme. Tvenne unga Fransmsän,
som lyckats öfverviena- de hinder Österrikiska
olisen lagt dem i vägen, bade varit närvarande
vid tillfället, och fört ett slags protokoll öf-
ver denna familjseen.. Hvad de likväl icke
omnämdt är, att Hertigen af Angoultme ail-
deles icke velat vara med af säliskapet, ehuru
mycket man sökt öfvertala honom dertill. Li-
kaledes, att Carl X först efter mycken strid
med sig sjelf kommit till det beslut att emot-
taga sin förra sonhustru, och att det endast
varit begäret att sjelf underrätta henne, att hon
numera måste uppgifva alla tankar på förmyn-
derskap och regentskap, som sluiligen förmåll
honom besegra: obehaget, att fiona sig tillsam-
mans. med grefve Buchesis hustru... Detta obe-
hag har dock något mildrats genom dec för-
säkran han fick, att exhertiginnan befinner sig
orecist i samma ställning, som. då hon i Blayc
tullkännagaf sitt hemliga giftermål. Främling
till sin börd, gift med en utlänning, moder åt
andra barn, som äfven äro främlingar, kan kon
icke mera äga: anspråk att utöfva något välde
öfver hertigen af Bordeaux, hvilken således
återkommer under förmynderskap af Carl XX,
som alldeles icke är hågad att afstå åt hovom
titeln af. Frankrikes. Konung på exspektans-
stat,
HOLLAND.
Den framställning Konungen ithrontalet ut-
lofvade,. rörande gången af underhandlingarne
i London, meddelades. Kamrarne: d. 24, ge-
nom ett långt tal al utrikes ministern Hr Ver-
stolk van Soelen.. Naturligtvis söker han af
alla. krafter hvälfva. skulden för underhand-
lingarnes. afbrytande, från Holland på de an-
dra: deltagarne i konferensen, Ett af hufvud-
EA 1 MT a 2 ma
—— —
—— V nun