Slalviskt Smickra ae opimioner, som Chyilas i Frankrike; men: hans handlivgar förråda en tendens att återgå till den gamla regimen. Nicolaus tillåter icke pressen att tala, att öppet uttrycka et tänkesätts men detta förfarande är utan tvifvel ärligare än det, som följes 1 Frankrike der tryckfriheten blott finnes teoretiskt i kartan, och deremot i verkligheten de våldsammaste förföljelser riktas mot pressens organer. Vi sluta häraf, att Spanien kan vara lika lyckligt under absolutismepo, som under Ludvig Filips system. Frågan om Spanska successionen är helt och hållet personlig; den har upphört att vara en fråga om priuciper. Engelska bladen innehålla ganska vidlyftiga berättelser om operalionerne vid Lissabon d. 10, 11 och 12 Oktober. Det hufvudsakligaste deraf hafva vi redan meddelat. De konstitutionelles förlust under de 3:ne dagarne uppgifves till 6 ä 700 man. Don Miguel hade det missödet att blifva något störd i sina regeringsomsorger i palatset Lumiar. Just då han som allrabäst höll på att bereda sina undersåtares lycka, kom ett detasehement af de konstitutionelle, så att Miguel hals öfver hufvud måste packa sig undan, och lemna i sticket sina ckipager, sin toilett, och allt hvad han roffat till sig från patriarkens: palats och det i Ajuda. ÖSTERRIKE. De Fransyska legitimistiska jurnalerne berätta, att Madame Palli d. 13 Okt. haft ett möte i Leoben med sina barn, Carl X och Hertiginnen af Angoulcme. Tvenne unga Fransmsän, som lyckats öfvervienade hinder Österrikiska olisen lagt dem i vägen, bade varit närvarande vid tillfället, och fört ett slags protokoll öfver denna familjseen.. Hvad de likväl icke omnämdt är, att Hertigen af Angoultme aildeles icke velat vara med af säliskapet, ehuru mycket man sökt öfvertala honom dertill. Likaledes, att Carl X först efter mycken strid med sig sjelf kommit till det beslut att emottaga sin förra sonhustru, och att det endast varit begäret att sjelf underrätta henne, att hon numera måste uppgifva alla tankar på förmynderskap och regentskap, som sluiligen förmåll honom besegra: obehaget, att fiona sig tillsammans. med grefve Buchesis hustru... Detta obehag har dock något mildrats genom dec försäkran han fick, att exhertiginnan befinner sig orecist i samma ställning, som. då hon i Blayc tullkännagaf sitt hemliga giftermål. Främling till sin börd, gift med en utlänning, moder åt andra barn, som äfven äro främlingar, kan kon icke mera äga: anspråk att utöfva något välde öfver hertigen af Bordeaux, hvilken således återkommer under förmynderskap af Carl XX, som alldeles icke är hågad att afstå åt hovom titeln af. Frankrikes. Konung på exspektansstat, HOLLAND. Den framställning Konungen ithrontalet utlofvade,. rörande gången af underhandlingarne i London, meddelades. Kamrarne: d. 24, genom ett långt tal al utrikes ministern Hr Verstolk van Soelen.. Naturligtvis söker han af alla. krafter hvälfva. skulden för underhandlingarnes. afbrytande, från Holland på de andra: deltagarne i konferensen, Ett af hufvudEA 1 MT a 2 ma —— — —— V nun