landsorterra mera farhågor än förhoppningar, erinrar snarare om kostnuaderne än om gagneligheten. Länge har Svenska folket misstagit sig om upphbofrvet till sina lidanden. I stället för alt omskapa grundformen för dess egen verksam-. het i Lagstiftningen, har det stundom med mer, stundom med mindre brytningar, gång efter annan ombytt Regeringar och IRegeringssätt. Nu ändtligen har den öfvertygelsen hunnit allmänt stadga sig, att någon säker och kraftfull framgång .på förbättri ingarnes väg ej kan väntas, iså länge folket fortfar att ständvis utöfva sin delaktighet i lagstiftande makten: Vi anse icke blott för vär lagliga rätt, utan äfven rör vår medborgerliga och undersåtliga pligt, att för Iders Kongl Majitfframbära denna öfvertygelse. Att den är rådande hos största delen af tävkande och rättskalfens Svenska män, derom kan Eders Kongl Maj:t tryggt förlita sig till det vittnesbörd på ära och tro, som vi, en för alla och alla för en, nu afiägga. Vi uttale således en atlmännelig önskan för fosterlandets väl, då vi i underdånighet bönfalla, det Eders Kongl. Maj:t täcktes, i den ordning grundlagen bjuder, bereda Svenska folket en ändamålsenlig och med närvarande tids samfundsförhållanden öfverensstämmande representation. Nå igot förslag till en sådan representalion finne vi oss j tillst ändigt att uppgifva. Vi öfverlemrne ordnandet deraf förtröstansfullt till Eders Kongl. Maj:ts: vishet. Det är enda st på angelägenheten af en så vigtig förändring, som vi velat fästa Eders Kongl. Maj:ts. uppmärk ksamhet och vi göra oss förvissade, att Eders Kongl Maist i denna vår framställning ej skall misskänna syfteimålet att aflägsna de vådor, som alitid atfölja bibehållandet af föråldrade samhällsinrättningar. Vi framhärde med djupaste vördnad, trohet och nit, Öc. EA