Ull UVIREL följande ora Ttorekommas. (Se nldd. och Adelns tryckta Protokuller vid 1789 års Riksdag, Del. 1, sid. 358) Föreningsoch SäkerhetsÅkten har blifvit den 21 Februari sistlidne på RiksSalen offentligen uppläst, i Min, i Riksens ArfFurstars, Råds och samtelige Ständers närvaro. Trenne Stånd hafva enhälligt den antagit, och sedan den å nyo på deras särskildta Kamrar blifvit uppläst, hafva deras Talemän deni Min närvaro som en grundlag (enligt 1786 års Beslut) underteeknat och beseglat. — Enär det icke synesi något hänseende sannolikt, att Konungen skulle uti en ofliciel skrifvelse härutinnan hafva åberopat en sakernas gång, som ej varit den verkeliga, samt åberopat den inför hundradetals ögonvittnen, finner man detta Dokument redan tillfyllest bevisa, att SäkerhetsAktens undert eckning icke verkställts på RiksSalen, emedan dels en ny uppläsning uti de tre bifallande Ståndens serskilda Kamrar förutgått underskrifterne, dels Konungens uttryck: i Min närvaro, måtte äntyda, att handlingen icke före fallit jemväl uti RiksStåndeos. — Det andra Historiska Dokumentet , i afseende på denna fråga, är BorgareStåndets Protokoll för den 23 Febr. 1799, der följande läses: Hr Rådmannen och Talcmannen anmälte, att han , till följe af de trenne Ofrälse RiksStåndens på RiksSalen , inför Kongl. Maj:t, förl. Lördag eller den 21 innevarande , tagne Belut , undertecknat den af Kongl. Maj:t i Nåder proponerade Föreningsoch Säkerhets-Akt (se BorgareStåndets tryckta Protokoller för 1789 års Riksdag, sid, 128). En hvar lärer häraf draga den följd, att derest undertecknandet skett på RiksSalen deo 21 Februari, hade nyssbemälte Taleman icke behöft derom göra antmälan uti Ståndets enskildta samlingsrum. — Det tredje Historiska Dokumentet är BondeStåndets tryckta Protokoll, jemväl för den 23 Februari 1789, (se sidan 84), der desse ord förekomma: Talemannen anförde, att, sedan Ståndet sista gången var i dess öfverläiggningsrum eamladt , hade Ståndet, uppå Rikssalen, Lördagen den 21 hujus, afhört Kongl. Maj:ts Nådiga proposition om antagande af en Föreningsoch SäkerhetsAkl, hvartill, uppå Kongl. Maj:ts Nådiga föreställning, bade detta och öfrige Ofrälse Stånden genast svarat Ja, och således dess underdåniga bifall tllkännagifvit, hvilket uti det å RiksSalen förde Protokollet blifvit antecknadt och berörde Akt derefter af trenne Stånds Talemän underskrifven. Hela ordställniogen i dessa rader utvisar, att Talewannen gjorde erinran om hvad som timat två dagar förut, endast i form af inledning till sitt tillkännagifvande af underskriften, och då han omnämoer, huruledes det som tilldragit sig på RiksSalen vore antecknadt uti det der förde Protokollet , innebegriper han alldeles icke deruti SäkerhetsAktens underteckning, utan anmäler denna handling efteråt och serskildt. — I följe af alla dessa autentika uppgifter tillåter man sig helt och hållet betvifla, att Biskop Lindblom varit af Konungen, på RiksSalen, en eller två gånger, till underskrifvande