derlags-Inspektions- Kontoret mot Grosshand-
landen Paton icke begagnat något vedträd
och tillfogat honom något enda slag; Och
vill Rådbus-Rätten, ehvad Hr Assessoren Bo-
dell å den utsatta dagen gitter denna ed gå
eller ej, eller ock, utan laga förfall då icke
tillstädeskommer, sedermera med saken vidare
ätt likmätigt förfara, och deruti sluteligt ntlå-
tande meddela.
Parterne afträdde.
Rätteligen transumeradt betygar
Ex officio.
Carl Joh. Leffler.
Den 6.:te Juni.
S. D. I närvaro af Advokatfiskalen A. J.
Lagerlöf och Grosshandlanden J. Paton, å ena,
samt Assessoren E E. Bodell, å andra sidan,
företogs det, sedan den 17 sistl. månad till
denna dag emellan bemälde parter uppskjutne
mål, dervid, sedan Rättens, förstnämnde dag,
gifne utslag i hvad detsamma rörer den Hr
Assessoren Bodell då ålagde värjemålsed, blif-
vit uppläst, och parterne å ömse sidor förkla-
rat, alt de emot samma utslag icke anfört be-
svär, Assessoren Bodell, under förmälan att
han icke kunde eller ville gå den honom i
ofvannåmnde utslag ålagde ed, till Rälten in-
gaf följande så lydande skrift: Hos Stoc-
holms Vällofl, Rådbus-Rätts afdelving för tull-
mål anhålles ödmjukast att få framställa föl-
jande: det har under ett års ransakning i
denna lapprisak blifvit utredt, att Nederlags-
kontrollören uppfört sig på ett så betänkligt
sätt, alltsedan slutet af år 1829, vid mångfall-
diga tillfällen, att domstolen förklarat, att hans
vittnesmål emot mig ej kan medföra laga
verkan, följaktligen måste lemnas utan afse-
ende. Jag har således, för det hårda, Gudi
lof, oförtjenta de, som, öfver ett års tid
öfvergått mig, endast på hans vittnesmål
vunnit åtminstone så mycket, att jag hår
någon uwtsigt att få framdeles vara fredad
under den tid jag, för att berga mig och de
mina, ännu nödgas tjena vid detta verk, der
jeg rönt så mångartade förföljelser och lidan-
den, för det jag, så vidt mensklig ofullkom-
lighet kunnat medgifva, bemödat mig att upp-
fylla mina pligter.
Det är tillika utredt och bevist, att jag
alldrig på något sätt förolämpat Kontrollö-
ren eller ovänligt bemött honom. Att sätta
sig i försvarstillstånd, då lagar och förmän
ej vilja eller kunna försvara, är icke förolämp-
ning. Att evligt lagar, utan fjesk och prat-
makeri, leda och anordna embetsärenden, är
icke förolämpning. Att när tilltagsenheten
och och oförsyntheten hos en så kallad bi-
trädande tjensteman, gått allt för långt, då
nödgas anmäla förhållandet hos herrar för-
män för att få skydd och Jlagarnes välde
gällande, är icke förolämpning. Fiendskapen
uppenbarar sig i brottets utöfning, ej i dess
beskrifning eller hämmande. Jag hatar syn-
— MM — — — —