nn nn ARA AO ARA
yt öppna Underhandlingar, i afsigt att göra
slut på strid.n. Några af de framställde för-
slagen hade dock icke varit så beskaffade, att
D. Pedro kunnat gå in på dem, såsom t. ex.
alt D. Miguel, såsom Infant af Portugal,
skulle förblifva i besittning af alla med den-
na värdighet förknippade rättigheter och förmo-
ner, ehuru han vore beredd att, i fall detta
beviljades honom, lemna landet. Ett annat vilkor
var, alt inga konfiskationer skulle drabba D. Mi-
guels anhängare eller presterskapet, och att de
förstnämnde skulle bibehållas vid sina värdigheter.
Bourmont hade föreslagit Lord Russel, att Ile-
da dessa underhandlingar; men som Lorden
icke ansåg sig kunnva göra det, utan att först
rapportera saken till sin regering och inhemta
dess föreskrifter, så hade han afskickat Echo
ull England i sådan afsigt. Det sades att ett
fartyg d. 21 om aftonen afgått med de begär-
de instruktionerne.
Globe berättar ungefär detsamma som
Courier i sitt sednaste nummer, nemligen att
Niguel föreslagit att afstå från sina an-
språk på thronen, mot villkor af en allmän
amnesti, att han finge behålla sin egendom som
Infant, samt att kyrkogodsen skonades. — En-
skilta bref tillägga att Bourment lofvat draga
sin armå från Lissabon, och att upplösa den,
såvida hans förslag antoges. De punkter han
framställt på Miguels vägnar sägas varit 15,
hvaraf endast 6 befunnits af sådan beskaffen-
het, alt D. Pedro icke kunnat antaga dem.
Sedan Engelska öfversten Hare d. 10 och 11
gjort flera särskilta resor mellan de båda fi-
entliga högqvarteren, hade Echo d. 12 helt
oförmodadt fått befallning afsegla till England.
Ett slags vapenstilleståed hade, i följd af un-
cerbandlingarne, inträdt, ehuru något sådant
icke blifvit formligen afslutadt.
För öfrigt meddela Engelska bladen utförliga
berättelser omdet anfall, Bourmont företog mot
lipierne vid Lissabon d. 3:te. Hufvudangrep-
pet varrigtadt motskansen vid St. Schastian, hvars
besittning skulle hafva satt Migueliterne i stånd
attintränga i staden på vägen från Banfica.
Gynnad af lokalen nalkades fienden denna
skans på 50 steg nära; men oaktadt flere förnyade
anfall voro Migueliterne icke i stånd att be-
mäktiga sig densamma, utan blefvo med förlust
tillibakaslagne af de konstitutionelle. Äfven på
de öfriga purkterne af linien började striden,
men utan framgång för rcbellerne. Det fela-
des dem icke mod; men de företogo anfallet
ntlan ordning, och på samma spridda sätt som
förut vid Oporto. En del af det nyligen upp-
rättade naltionalgardet i Lissabon tog del i stri-
den, och uppförde sig ganska bra. Det fient-
liga kavalleriet var uppstäldt på de närliggande
höjderne, men förhöll sig alldeles overksamt.
Man uppskattar antalet af Migueliterne, som
voro i elden, till 6,ooo man, och de konstitu-
tionelle Ull ungefär hälften; å ingendera sidag
begagnades reserven. De konstitutionelles för-
lust utgör 400 döde och sårade, hvaribland
många hösrve officerare; fiendens tros vara stör-
re: — Den 6 föreföll ingenting, och fienden vi-
sade sig icke. Den 7 om morgonen framryck-
te han mot slottet Ajuda, som ligger utanför
linierne, och i hvilket slott D. Pedro nyss för-
ut hällt en lever. Migueliterne besatte hela