nn nn ARA AO ARA yt öppna Underhandlingar, i afsigt att göra slut på strid.n. Några af de framställde förslagen hade dock icke varit så beskaffade, att D. Pedro kunnat gå in på dem, såsom t. ex. alt D. Miguel, såsom Infant af Portugal, skulle förblifva i besittning af alla med denna värdighet förknippade rättigheter och förmoner, ehuru han vore beredd att, i fall detta beviljades honom, lemna landet. Ett annat vilkor var, alt inga konfiskationer skulle drabba D. Miguels anhängare eller presterskapet, och att de förstnämnde skulle bibehållas vid sina värdigheter. Bourmont hade föreslagit Lord Russel, att Ileda dessa underhandlingar; men som Lorden icke ansåg sig kunnva göra det, utan att först rapportera saken till sin regering och inhemta dess föreskrifter, så hade han afskickat Echo ull England i sådan afsigt. Det sades att ett fartyg d. 21 om aftonen afgått med de begärde instruktionerne. Globe berättar ungefär detsamma som Courier i sitt sednaste nummer, nemligen att Niguel föreslagit att afstå från sina anspråk på thronen, mot villkor af en allmän amnesti, att han finge behålla sin egendom som Infant, samt att kyrkogodsen skonades. — Enskilta bref tillägga att Bourment lofvat draga sin armå från Lissabon, och att upplösa den, såvida hans förslag antoges. De punkter han framställt på Miguels vägnar sägas varit 15, hvaraf endast 6 befunnits af sådan beskaffenhet, alt D. Pedro icke kunnat antaga dem. Sedan Engelska öfversten Hare d. 10 och 11 gjort flera särskilta resor mellan de båda fientliga högqvarteren, hade Echo d. 12 helt oförmodadt fått befallning afsegla till England. Ett slags vapenstilleståed hade, i följd af uncerbandlingarne, inträdt, ehuru något sådant icke blifvit formligen afslutadt. För öfrigt meddela Engelska bladen utförliga berättelser omdet anfall, Bourmont företog mot lipierne vid Lissabon d. 3:te. Hufvudangreppet varrigtadt motskansen vid St. Schastian, hvars besittning skulle hafva satt Migueliterne i stånd attintränga i staden på vägen från Banfica. Gynnad af lokalen nalkades fienden denna skans på 50 steg nära; men oaktadt flere förnyade anfall voro Migueliterne icke i stånd att bemäktiga sig densamma, utan blefvo med förlust tillibakaslagne af de konstitutionelle. Äfven på de öfriga purkterne af linien började striden, men utan framgång för rcbellerne. Det felades dem icke mod; men de företogo anfallet ntlan ordning, och på samma spridda sätt som förut vid Oporto. En del af det nyligen upprättade naltionalgardet i Lissabon tog del i striden, och uppförde sig ganska bra. Det fientliga kavalleriet var uppstäldt på de närliggande höjderne, men förhöll sig alldeles overksamt. Man uppskattar antalet af Migueliterne, som voro i elden, till 6,ooo man, och de konstitutionelle Ull ungefär hälften; å ingendera sidag begagnades reserven. De konstitutionelles förlust utgör 400 döde och sårade, hvaribland många hösrve officerare; fiendens tros vara större: — Den 6 föreföll ingenting, och fienden visade sig icke. Den 7 om morgonen framryckte han mot slottet Ajuda, som ligger utanför linierne, och i hvilket slott D. Pedro nyss förut hällt en lever. Migueliterne besatte hela