RALEIDOSKOR Slutet af September månad har såsom vanligt tillslutat de offentliga nöjena på Djurgården, medan de sista vackra månskensqvällarna ännn lockat mången att dröja ibland de gulnade löfven. Hr Gauthier har redan upphör: med sina representationer; den nya Vauxhalln som aldrig hann rätt börjas, lärer icke mera i år komma att öppnas; och den Wildnerska tealern gifveri dag sitt sista spektakel. Denna har i år, likasom flere gånger tillförene, slutat sin saison med en ny Vaudeville. Valet tyckes dock denna gången hafva varit mindre lyckligt. Pjesen kallas Den Fransyske Rochus, eller Kramhandlaren från Brescy, Om den torde föga annat vara att säga, än att den är en lika mycket ledsammare som kortare härmning a! den bekanta Tyska Rochus Pumpernickel. Då en Fransysk Rochus skulle framträda på scenen, synes man med mera fördel hafva kunnat välja det verkliga originalet, som igenfinnes hos den gamle välbekante Moliere. Den ofvannämnde vaudevillen gafs i går såsom benefice åt Hr Torsell. Denne djurgårds-orkesterns talangfulle anförare, som Kongl. Kapellet åter lärer ha tillegnat sig, spelade härvid på violonceli med mycken färdighet och smak ett divertimento af Romberg.