Article Image
stämna hehofvet af nadsäöttniog och fördelniugen erat inom hvarje Församlnss så torde det vara lämpligast att åt Församlingarne öfvericinna uppgörandet al dessa omsorger, likvil så, att, sedan underrättelse bbfvit meddelad, att Insen undsättning af sparnemål hädanefter från Krovans magasiner är att förvinta, alla af bvarje Församling härutinnan vidtagna åtgörder böra först understallas Herr Landshöfdingens pröfning och godkännande. Lyckligast för Riket biefve det onekligen om alla undsättnings-anstalter förvinra, om välstård och trefnad kunde anträltas der nöd och e.ärde visat sig. Dootul fordras dock, att med rote upprycka det onda, hvarifrån nöden härleder Sig. Af de anledningar dertill, sem jag bemödat att utforska och ofvan sökt antyda, anser az. sedan taflan i handeln med landets produhter. nteslatande öfverleminas at enskilte, detta åter tåvode ocda bistå hufvudsakligen uti den närvarande höga beskattningen åå jorden. Denna beskattning, den högsta 1 om alla civiliserade länder, torde och vid noggraun prötning vara hufsudorsaken tiil Ritets fattigdom, till den nöd, som vid miosta ofördelaktiga förändring 1 sidesproduktionen Jetulls inträffat, och ett ibland de återstående bhufvudsakliga biudren för allmän vihnåga. Kunde åtminstore de mest tryckande af dessa på jorden lagd: skatter, utan förnunskande af Statens inkomster och utan förnårmande af någons rätt, vrdavrödajas, så skulle oberäkneligt lyckhga föl der deraf härflyta. Största delen af rikets jord skulle då först kusna bringas till högre bördistet, och i der olyckliga händelse, att de observationer, som framledne Hr Presidenten Baron Ehreabheini, uti äess inför Konpl. Vetenssapsakademnien år 1924 hällne tal om klimaternes rörlishet omförimniler, skulle be:annas. neroaligen att i Sverge liksom i Danmark och Preussen, vårarne och semrarne blifvit kallare, samt höstarne och vintvrarne blidare, att vegetationsbraften aftagit och klimatet blifvit försämradt i anseeude till växtlighet, hvilka observationer at förlå!landet under sistförstotna årstider erhållit mycken vigt, och. vårt landibrukssystem deraf måste förändras, så kunde då först en förändring utan några olyckliga följder möjligen vidtagas. Allmogen å mindre bemmansdelar skulle då åtminstone kunna förskaffa sig kraftigare och sundare föda, ett iblard de bidragande medel till hämmande af omåttligt br uk af bränvin, 1 öfverensstämmelse med den erfarenhet, som man i vårt brödrvarike Norrige inhemtat, erligt hvad ett der iarättodt sällskap för Norges väl uti tidvinger Budstikken (Budkafle) för den 9 Feb: nari innevarande år tillkännagifvit. Ett kort utdras derom har jag anselt icke här vara olämpi,t; det lyder i ordagrann öfversättning, som följt Jag har sagt alt presterne kande och borde underrätta sina socknemän om de födoämnen, som äro tjenlisast för deras kvafters utveckling och deras helsas bibeballande. Hittills hafva de icke gjort stöt merän ifrat mot

3 september 1833, sida 3

Thumbnail